Pär Holmgren (MP) huvudförhandlare för nationella klimatmål

ESR syftar till att minska utsläppen inom de sektorer i EU som inte omfattas av det nuvarande systemet med handeln med utsläppsrätter, exempelvis utsläpp frånJordbruk, vägtransporter och byggnader. Kommissionen föreslår i sin revidering att höja det övergripande klimatmålet i denna lagstiftning till -40% jämfört med 2005 års utsläppsnivåer. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med gällande lagstiftning.

Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna kommenterar: 

- Jordbruket står för 10 procent av EU:s totala utsläpp. Samtidigt är EU:s gemensamma jordbrukspolitik totalt otillräcklig om vi ska klara klimatmålen. Det viktigaste för mig i arbetet med de nationella klimatmålen är att skärpa utsläppsmålen ytterligare. Utsläppen måste minska så snabbt som möjligt – ju längre vi väntar, desto mer extrema måste våra klimatåtgärder bli senare, i takt med att vår totala koldioxidbudget minskar, säger Pär Holmgren.

- EU måste vässa alla våra verktyg för att överträffa klimatmålen. Det är vår enda chans att klara Parisavtalet. Med den här lagstiftningen som utgångspunkt kan vi ytterligare sätta press på medlemsländerna att höja sina ambitioner. Målet om -40% räcker inte. Det övergripande målet i ESR måste höjas för att ens vara i linje med klimatmålen - och upp betydligt mer för att vara i linje med vetenskapen, säger Pär Holmgren.

Bakgrund:

Förordningen om ansvarsfördelning (ESR, länk till gällande lag) innehåller utsläppsmål för åren 2021-2030 för varje medlemsstat, och omfattar de utsläpp som inte täcks av det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) eller lagen om landanvändning (LULUCF), vilket motsvarar ca 60% av EU:s utsläpp. Den nu gällande lagstiftningen omfattar därmed sektorer som transporter (utom luftfart och icke-nationell sjöfart), byggnader, jordbruk(andra växthusgaser än koldioxid), industrianläggningar.

Lagen sätter enbart ramverket för medlemsstaterna: länderna ska sedan själva anta de åtgärder som krävs för att nå sina mål. 

Kommissionen föreslår i sin revidering att höja ESR:ens övergripande klimatmål till -40% jämfört med 2005 års utsläppsnivåer. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med gällande lagstiftning.

Sverige föreslås tillsammans med fyra andra länder få det skarpaste utsläppsmålet (-50%). Målen fördelas fortsatt utifrån BNP/capita med viss justering för kostnadseffektivitet, där särskilt rika jordbruksländer får något lägre utsläppsmål. 

Sveriges föreslagna mål under ESR är lägre än det nationella etappmål som antagits av den svenska riksdagen. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sveriges utsläpp minska med 59% till 2030, jämfört med 2005 års nivåer. 

Utöver det höjda målet är relationen till andra EU-klimatinstrument central. Kommissionen föreslår att behålla ESR:ens nuvarande omfattning, trots att ETS:en föreslås utvidgas till vägtransporter och byggnader. Kommissionen skriver att införlivandet av de sektorerna i ETS:en ska ses som en åtgärd att hjälpa medlemsstaterna nå sina klimatmål inom ramen för ESR.