Ostindustrin kan minska sin klimatpåverkan och bli mer lönsam

Enligt LRF finns det idag cirka 2 600 mjölkgårdar och omkring 300 000 mjölkkor i Sverige. Vi är för närvarande självförsörjande på mjölkprodukter till 70 procent. För att uppnå 100 procents självförsörjningsgrad skulle Sverige behöva cirka 125 000 fler mjölkkor, vilket motsvarar en ökning med 40 procent. En sådan ökning skulle dessutom ge ca 11 000 nya jobb.

Men lönsamheten för svenska mjölkbönder pressas, med mjölkpriser som fluktuerar kraftigt och ökade kostnader för foder, energi och transporter. Det rapporteras allt oftare om bönder som har svårt att gå runt ekonomiskt. Som en konsekvens tvingas ostproducenter hitta nya och innovativa sätt att skapa intäkter utöver den traditionella ostproduktionen.

Här har vasslen – som tidigare betraktades som en oanvändbar biprodukt – blivit en viktig del av lösningen, menar Ida Svensson, Portfolio & Capabilities Food Solutions Director på Tetra Pak. "Vissa producenter ser nu till och med ost som en biprodukt till vasslen".

Att utnyttja vasslens potential

För att producera ett kilo ost krävs det ungefär tio kilo mjölk, vilket lämnar nio kilo vassle. Tidigare sågs detta som avfall eller användes som djurfoder, men så är inte längre fallet.

Vassle, särskilt sötvassle, har blivit en värdefull resurs och en ny inkomstkälla. För svenska ostproducenter kan vassle bidra till att minska koldioxidutsläpp, spara vatten och skapa nya marknadssegment. Detta tack vare dess näringsvärde – rikt på protein, laktos och mineraler.

Under de senaste tre decennierna har företag som Tetra Pak utvecklat teknologier som gör det möjligt att förädla vassle till produkter som kosttillskott och stabiliseringsmedel. Till exempel används vassleproteinkoncentrat som en högvärdig ingrediens i barnmat, sportnäring och kosttillskott för äldre.

Sänkta kostnader och hållbarhet genom ny teknologi

Ny teknik, så som omvänd osmos, gör det möjligt att effektivt avlägsna vatten från vassle, vilket tidigare var en stor utmaning.

Vasslehantering ger svenska producenter stora fördelar genom att möjliggöra återanvändning av vatten i produktionen, vilket minskar behovet av färskvatten och sänker transportkostnader genom att koncentrera vasslen redan på plats hos bonden. Dessutom blir tekniken alltmer tillgänglig för mindre producenter, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad och konkurrenskraft.

Vasslehantering i praktiken

Ett exempel på detta är samarbetet mellan Tetra Pak och Mammen Dairies, en ledande ostproducent i Danmark. Tetra Pak har implementerat ett system för omvänd osmos som effektivt koncentrerar vassleprotein från ostproduktionen. Resultatet? Minskade koldioxidutsläpp genom färre transporter och en återvinning av hela 143 ton vatten per dag som används i fabriksverksamheten.

För svenska producenter, där hållbarhet och effektivitet är viktiga konkurrensfördelar, kan en sådan lösning vara avgörande.

Framtiden för svenska ostproducenter

Vasslehantering är inte bara en ekonomisk nödvändighet – det är också en viktig hållbarhetsåtgärd. Med Sveriges höga ambitioner för klimatneutralitet kan investeringar i teknologier som omvänd osmos hjälpa svenska ostproducenter att minska sin klimatpåverkan och uppnå sina miljömål.

"Genom att utveckla nya produkter med vassle och attrahera en generation hållbarhetsmedvetna konsumenter, kan svenska ostproducenter framtidssäkra sina verksamheter," avslutar Ida Svensson.