Pilotprojektet Signalgröda har visat lovande resultat – ger lantbrukare övertag mot vildsvin

Projektet omfattade fältförsök på 24 platser i Skåne, Västergötland och Mälardalen under två års tid. Resultaten visar att signalgrödan fungerar som en effektiv indikator för vildsvinsangrepp. Av de undersökta försöksfälten fick 8 inga viltskador alls. I 14 försök gick vildsvinen till signalrutan innan de rörde huvudgrödan. Endast på två platser skadades huvudgrödan först. Totalt sett angreps signalgrödan först i 87 procent av fallen. Den slutgiltiga projektrapporten kommer att publiceras i Sverigeförsöksboken i januari 2025.

-Projektet har varit framgångsrikt, med ett aktivt samarbete mellan lantbrukare och jägare. Vi har visat på en åteleffekt utan att använda något annat fodermedel än fältets huvudgröda. Nu har vi kunnat visualisera detta för lantbrukarna, vilket kan innebära en lösning som gynnar dem ekonomiskt och inte fodrar viltet, säger projektledaren Magnus Nilsson från Hushållningssällskapet Skåne.

-Det är positivt att projektet har resulterat i handfasta råd för hur lantbrukarna kan hantera vildsvinsproblematiken. LRF tar frågan på stort allvar och betonar att ansvaret inte enbart kan läggas på den enskilde brukaren. Vi driver en tydlig linje med en nollvision för skador och sjukdomar från vildsvin och att vildsvinsstammen bör minskas till en tiondel, säger Anders Rolfsson, viltansvarig i LRF Skånes regionstyrelse.

Ett växande problem

Vildsvin är ett allt större bekymmer för lantbruket, särskilt i grödor som majs, som är en favorit på grund av dess näringsrika kolvar. Majsen är särskilt utsatt under mjölkmognadsfasen, då kolvarna är som mest lockande för vildsvin. Det är inte ovanligt att hela fält förstörs, vilket kan leda till stora ekonomiska förluster. Enligt Jordbruksverkets statistik skadas 26 procent av Sveriges majsodlingar varje år, vilket motsvarar en kostnad på över 30 miljoner kronor för landets majsodlare. På nationell nivå uppskattas de totala skadorna från vildsvin till över 1 miljard kronor årligen.

Att skydda grödor med metoder som stängsling, åtling, skrämsel eller jakt är både dyrt och tidskrävande. För högväxande grödor som majs är det dessutom svårt att upptäcka skador i tid. Därför har behovet av innovativa och effektiva lösningar aldrig varit större.

Hur fungerar Signalgröda?

Signalgrödan är en tidigt mognande majssort som sås i en avgränsad ruta på majsfältet. Runt rutan lämnas en ”kameragata” på cirka tre meter där en rörelsekänslig viltkamera placeras. När vildsvin rör sig i signalrutan skickar kameran bilder till lantbrukaren, vilket gör det möjligt att snabbt sätta in åtgärder som stängsling, jakt eller skrämsel innan huvudgrödan skadas.

Fördelar med signalgröda

• Tidiga varningar: Genom att upptäcka angrepp tidigt kan lantbrukaren agera innan stora skador uppstår.
• Minskade kostnader: Skyddsåtgärder behövs bara när hot föreligger, vilket minskar både kostnader och arbetsinsats.
• Miljövänligt alternativ: Signalgrödan lockar vilt utan behov av åtling, något som många odlare vill undvika då det kan attrahera fler vildsvin till området.
  
  

Framtidspotential

Signalgrödan visar stor potential att öka odlingssäkerheten för majs i vildsvinstäta områden. Tekniken kan dessutom utvecklas för att användas i andra grödor och svårövervakade fält. Pilotprojektet har redan visat att metoden är kostnadseffektiv och lätt att implementera.

Gör så här för att använda signalgröda:

1. Så en tidigt mognande sort i ett sådrag eller hela vändtegen
2. Lämna en kameragata på cirka tre meter runt signalgrödan
3. Placera en viltkamera och gärna ett jakttorn i gatan
4. Vänta på kamerabilder och agera vid angrepp