Akademiska sjukhuset

Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning

Dela

På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.

På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på Parkinsons sjukdom. Nu har forskarna tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag från Parkinsonfonden. I en av studierna utgår forskarna från hudbiopsier för att studera förekomsten av ett specifikt, felveckat protein, en tidig markör för Parkinsons sjukdom. Målet är att kunna ställa diagnos och behandla sjukdomen tidigare än idag.
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på Parkinsons sjukdom. Nu har forskarna tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag från Parkinsonfonden. I en av studierna utgår forskarna från hudbiopsier för att studera förekomsten av ett specifikt, felveckat protein, en tidig markör för Parkinsons sjukdom. Målet är att kunna ställa diagnos och behandla sjukdomen tidigare än idag. Akademiska sjukhuset

– Mitt mål är att kunna identifiera sjukdomen i ett mycket tidigt skede, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig. Detta skulle kunna förbättra möjligheterna både att behandla symtomen och bromsa sjukdomsförloppet för att öka livskvaliteten för de som drabbas, säger Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi som leder ett av projekten vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Han ser anslaget som en bekräftelse på att forskargruppen är på rätt väg och framhåller att forskarna nu kan fördjupa studierna för tidig diagnostik av Parkinsons sjukdom.

Ungefär en av hundra personer över 60 år får Parkinson, en kronisk neurologisk sjukdom som innebär att de nervceller som producerar dopamin bryts ned. Orsaken till sjukdomen är ännu inte helt klarlagd. Den gängse behandlingen är levodopa som i hjärnan omvandlas till dopamin.

I en av studierna utgår forskarna från hudbiopsier för att studera förekomsten av ett specifikt, felveckat protein (alfa-synuklein), en tidig markör för Parkinsons sjukdom. Målet är att kunna ställa diagnos och behandla sjukdomen tidigare än idag.

Innan de klassiska, motoriska symtomen utvecklas har många patienter under flera år olika icke-motoriska symtom såsom förstoppning, nedsatt luktsinne, livliga drömmar och depression.

– Sådana symtom skulle kunna innebära så kallad prodromal Parkinson. Vår förhoppning är att forskningsstudien ska ge ny kunskap om skillnader mellan friska personer och personer med tidiga tecken på Parkinson, säger Dag Nyholm.

I förlängningen är målet att möjliggöra utveckling av nya sjukdomsmarkörer som behövs för att kunna påbörja behandling på ett tidigt stadium med nya läkemedel inom ramen för kliniska prövningar. Det handlar framförallt om immunterapi med antikroppar riktade mot proteinet alfa-synuklein som påverkar frisättningen av signalämnen i nervcellerna, men även om andra behandlingar mot underliggande sjukdomsorsaker.

Parkinsonfonden delar ut 12,5 miljoner kronor till mer än 40 projekt under 2025, varav 1,25 miljoner tilldelas projekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Det placerar Uppsala universitet bland de tre lärosäten som får mest stöd från fonden. Uppsalaforskarna som får stöd är Anna Erlandsson, Greta Hultqvist, Mark Lubberink och Dag Nyholm.

Kontakter

Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
dag.nyholm@neuro.uu.se, 018-611 50 38

Bilder

Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Cecilia Matteoni Får användas i media.
Ladda ned bild

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye