Ny Schibsted-rapport om fria medier, demokrati och bristande innovation

I en omfattande rapport går Schibsted Media på djupet i frågan om hur redaktionella medier påverkar Europas liberala demokratier och hur denna påverkan har förändrats de senaste 15 åren.

– Rapporten visar att mediebranschen har försvagats i Europa, och det finns en stor oro över att demokratier i Europa är utsatta av extern påverkan och desinformation. Den nya EU-kommissionen, som tillträdde den 1 december i år, kommer att ha demokratifrågor högt på sin agenda och har för avsikt att ta fram ett sk European Democracy Shield-program, som ska stärka demokratin och öka skyddet av fria och oberoende medier. Vår rapport är ett högst aktuellt inlägg i den debatten, säger Petra Wikström, chef för Public Policy på Schibsted. 

Rapporten är tänkt som en väckarklocka både för lagstiftarna och för mediebranschen själv.

– Det finns en stor grupp politiker som är djupt engagerade i att bekämpa desinformation,  och vi anser att det bästa sättet att göra det är att att stärka de redaktionella mediernas förutsättningar, säger Petra Wikström.

Schibsted Medias rapport analyserar data om demokratinivå, mediefrihet och mediemångfald i Europa. Den innehåller också expertintervjuer om de viktigaste trenderna i relationen mellan demokratier och redaktionella medier de senaste åren.

– På alla områden vi har analyserat ser vi en negativ utveckling de senaste 10–15 åren, säger koncernredaktör Einar Hålien, som har skrivit rapporten. 

– De liberala demokratierna i EU-området har försvagats, mediemångfalden har minskat, områden utan redaktionell täckning, de så kallade vita fläckarna har ökat – särskilt på landsbygden – och endast tre av 29 länder har haft en förbättring när det gäller mediefrihet, säger Einar Hålien.

Detta kan leda till att redaktionella medier förlorar kampen om uppmärksamhet mot demagogiska och auktoritära ledare som utnyttjar ett utbrett missnöje bland befolkningen. 

Samtidigt är medieekonomin under hård press, förtroendet för medierna i Europa sjunker, och en allt större del av befolkningen – särskilt unga och människor i utsatta socioekonomiska grupper – väljer bort de redaktionella medierna.

– Med sådana utmaningar så är det viktigt att branschen bedriver mer produktutveckling och innovation för att nå dessa grupper. Här ser vi att vi som bransch har ett jobb att göra för att stärka förtroendet och återfå vår relevans, säger Einar Hålien.

Rapporten kommer med ett antal rekommendationer för vad som krävs, både från medieledare och beslutsfattare för att stödja europeiska redaktionella medier och på så sätt stärka liberala demokratierna. Den lyfter särskilt behovet för innovation, och pekar på ett antal konkreta projekt i och utanför Schibsted som branschen bör överväga som inspiration. Fallstudier som IN/LAB, Schibsted och Tinius-stiftelsens gemensamma inkluderingslabb, koncernens arbete med medieförtroende, och spännande satsningar inom AI som nämns som exempel i rapporten. 

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Petra Wikström, chef för Public Policy. Telefon: +46 722501249. E-post: petra.wikstrom@schibsted.com
Einar Hålien, koncernredaktör. Telefon: +47 90787861. E-post: einar.halien@schibsted.com