Utökat svenskt stöd till sex av världens svåraste humanitära kriser

– För att prata klartext, så betyder finanseringsgapet att miljontals människor som drabbats av krig och naturkatastrofer går utan rent vatten, tillgång till sjukvård eller ens tak över huvudet. Dessutom är ofta resurserna väldigt ojämnt fördelade mellan världens många kriser. Sverige står för ett principfast och behovsbaserat humanitärt bistånd och genom det nya utökade stödet fortsätter vi arbeta för en mer opartisk fördelning av begränsade humanitära medel, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

Bistånd gör avgörande skillnad i DR Kongo

Den humanitära kris som nu får störst påfyllning är den i DR Kongo, där över 25 miljoner människor behöver livräddande assistans och skydd från våld. Krisen drivs på av konflikter mellan regeringen och olika väpnade grupper, som bland annat har tvingat över 7 miljoner människor på flykt inom landet. Jakob Wernerman har precis kommit hem från DR Kongo där han träffade både Sidas partner-organisationer och människor som tar emot humanitärt stöd.

I DR Kongo samarbetar Sida med ett tiotal humanitära FN-organ och civilsamhällesorganisationer, bland annat FN:s barnfond Unicef, Internationella Rödakorskommittén och Norska flyktingrådet. Fältbesök gjordes till flera partners verksamhet utanför Goma som är huvudstad i provinsen Nord-Kivu, där civilbefolkningen är hårt drabbade av våldsamheter.

Till Goma har 600 000 människor tagit sin tillflykt och bor nu i formella och informella boplatser. Tillgång till mark är en utmaning, liksom till vatten och el. Många kom redan för två år sedan på flykt från våld, främst orsakat av konflikten mellan en icke-statlig väpnad grupp, kallad M23, och den kongolesiska armén.

– Under den här resan har vi i Goma träffat många internflyktingar, bland annat flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och pojkar som tvingats strida för beväpnade grupper. Genom våra partner har de nu fått tillgång till vård och stöd för att bearbeta sina trauman. Vårt svenska humanitärt bistånd gör en sådan avgörande skillnad för de människor som behöver det mest, säger Jakob Wernerman.

Tillgänglig finansiering otillräcklig
Under 2023 täckte världens givare endast 45 procent av globala efterfrågade pengar för de samlade humanitära behoven. Det är en kraftig minskning jämfört med för fem år sedan, då motsvarande siffra var 63 procent. För 2024 fortsätter den negativa trenden där medel till humanitära insatser är täckta med endast 43 procent med en månad kvar på året.

Humanitärt stöd till sex av världens svåraste humanitära kriser 
Sida fördelar nu 182 miljoner av sin humanitära reserv mellan sex kraftigt underfinansierade kriser. Sidas humanitära medel uppgår till 4,9 miljarder för 2024.

Afghanistan (32 miljoner kronor)
De humanitära behoven i Afghanistan förblir bland de mest omfattande i världen. Fyrtio år av krig, otrygg livsmedelsförsörjning, talibanernas maktövertag, återkommande naturkatastrofer, fattigdom och svår torka har orsakar en humanitär katastrof. Nära 24 miljoner människor, mer än hälften av landets befolkning, är i behov av humanitärt stöd. Krisen har lett till en snabb försämring av levnadsförhållandena, särskilt för kvinnor och flickor. FN:s humanitära responsplan för Afghanistan är kraftigt underfinansierad. Endast 37 procent av finansieringen är hittills mottagen.

DR Kongo (36 miljoner kronor)
De pågående konflikterna mellan den kongolesiska armén och olika väpnade grupper har lett till stort lidande för civilbefolkningen som står inför många parallella och svåra utmaningar samt skyddsrisker. Drygt 25 miljoner människor behöver humanitärt stöd. Över 7 miljoner människor är på flykt inom landet, och civilbefolkningen utsätts för allvarligt våld. Utbrott av mpox och kolera har förvärrat hälsosituationen, och 2,8 miljoner barn lider av akut undernäring. Samtidigt finns det inte tillräckliga medel för att avhjälpa de stora behov som finns. Den humanitära insatsen är kraftigt underfinansierad med mindre än 47 procent av FN:s humanitära insatsplan på 2,58 miljarder US dollar täckt.

Etiopien (33 miljoner kronor)
Väpnade konflikter, svår torka som orsakar stor matbrist, hög inflation och effekterna av covid-pandemin driver på humanitära behov i Etiopien. Totalt behöver drygt 21 miljoner människor livräddande skydd och assistans. Utöver inbördeskriget som pågått sedan hösten 2020 har antalet väpnade konflikter i landet ökat, med storskaliga övergrepp mot människor i områden där väpnade grupper är aktiva. Även sexuellt och könsrelaterat våld har ökat. Det främst drabbar kvinnor och flickor, men även pojkar och män är utsatta. I Etiopien är bara 22 procent av FN:s humanitära responsplan finansierad.

Jemen (29 miljoner kronor)
Den utdragna humanitära krisen i Jemen orsakas av väpnad konflikt och en mängd andra faktorer. Detta leder till allvarliga och utbredda humanitära behov hos drygt 18 miljoner människor. Av dessa beräknas runt 17 miljoner människor vara drabbade av akut brist på mat, varav över 6 miljoner befinner sig i allvarlig hungersnöd. Miljontals människor saknar även tillgång till rent vatten, och är utsatta för hälsorisker och skyddsrisker. För Jemen är endast 48 procent av den humanitära responsplanen finansierad.

Myanmar (20 miljoner kronor)
Den väpnade konflikten tillsammans med flera naturkatastrofer har kraftigt förvärrat situationen i landet sedan militärkuppen 2021. Systematiska brott mot internationell humanitär rätt och övergrepp mot civila förekommer. Nära 19 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Av dessa är 3,4 miljoner människor på flykt inom landet. Den humanitära responsplanen för Myanmar 2024 är endast finansierad till 32 procent av de 993,5 miljoner US dollar som behövs.

Sudan (32 miljoner kronor)
Striderna mellan de sudanesiska väpnade styrkorna (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) som började den 15 april 2023 har spridit sig över stora delar av Sudan, särskilt i Khartoum, Darfur och Kordofan. Över 24 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Fler än 10 miljoner människor har tvingats på flykt. Utan en politisk lösning i sikte förväntas hungersnödsliknande förhållanden bestå vilket leder till en ökning av sjuka och döda. Hela den humanitära responsplanen för Sudan, som kräver mer än 2,7 miljarder US dollar, är endast finansierad till ungefär 56 procent.

Fakta om det humanitära stödet

• Sverige är en av världens största humanitära givare till svåra situationer som uppstått på grund av krig och konflikt eller naturkatastrofer. I år fördelar Sida 4,9 miljarder till humanitär verksamhet.
• I början av året fördelade Sida 4,3 miljarder kronor till 30 olika svåra kriser i världen.
• I juni fördelades ytterligare 200 miljoner kronor till kriser som förvärrats.
• Nu i november fördelar Sida ytterligare 182 miljoner kronor till kriser där responsen för att möta allvarliga behov är kraftigt underfinansierad. Sida arbetar utifrån en behovsbaserad metod som innebär att Sida når de mest allvarliga humanitära behoven från ett globalt perspektiv.
• Flera av dessa länder är sedan tidigare Sidas samarbetsländer och får då stöd genom det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
• UD fördelar också humanitärt bistånd genom icke öronmärkt kärnstöd till bland andra olika FN-organisationer.

Vad är humanitärt bistånd: Två sorters bistånd | Sida

Regeringens strategi för humanitärt bistånd: strategi-for-sveriges-humanitara-bistand-genom-styrelsen-for-internationellt-utvecklingssamarbete-sida-20212025.pdf (regeringen.se)