Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression

6.12.2024 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

Dela

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.

I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria.
I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria. Akademiska sjukhuset (arrangerad bild)

– Magnetstimulering av hjärnan är ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. I studien ska vi försöka boostra effekten av magnetstimulering av hjärnan för att fler av dessa patienter ska bli depressionsfria, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades knappt 1 000 patienter i Sverige. Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression.

Magnetstimulering innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan, som ligger strax under spolen, antingen får lättare eller svårare att signalera.

– I den här studien kommer vi att ge en komprimerad intensiv variant av rTMS som bara tar två veckor i stället för sex veckor, säger Robert Bodén.

Boostereffekt med läkemedel

Läkemedlet som ska prövas i studien är d-cycloserin jämfört med placebo, dvs sockerpiller. D-cycloserin är ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, men används då i höga doser. Den låga dos som ska användas i denna studie har i stället en stimulerande effekt på hjärnans formbarhet (plasticitet).

– Tidigare studier på samtalsterapi mot tvångssyndrom har visat att terapin blir effektivare med tillägg av d-cycloserin och en lite pilotstudie har visat att det troligen även gäller vid rTMS, säger Robert Bodén och fortsätter:

– Det handlar om att hjälpa hjärnan att underlätta för nervcellerna att stärka kopplingarna till varandra under rTMS-behandlingen. Eftersom denna formbarhet troligen är en förutsättning för att magnetstimuleringen ska fungera så är förhoppningen att fler patienter ska bli hjälpta av behandlingen med stöd av d-cycloserin.

Vetenskapsrådet har beviljat ett anslag på 17 miljoner till den kliniska behandlingsstudien som leds från Akademiska sjukhuset. Patienter kommer även behandlas i Göteborg, Lund, Stockholm, och Örebro.

Nyckelord

Kontakter

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet;
070-611 09 14, robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Staffan Claesson Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.

Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande

Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.

Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye