Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression

Dela

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.

I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria.
I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria. Akademiska sjukhuset (arrangerad bild)

– Magnetstimulering av hjärnan är ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. I studien ska vi försöka boostra effekten av magnetstimulering av hjärnan för att fler av dessa patienter ska bli depressionsfria, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades knappt 1 000 patienter i Sverige. Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression.

Magnetstimulering innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan, som ligger strax under spolen, antingen får lättare eller svårare att signalera.

– I den här studien kommer vi att ge en komprimerad intensiv variant av rTMS som bara tar två veckor i stället för sex veckor, säger Robert Bodén.

Boostereffekt med läkemedel

Läkemedlet som ska prövas i studien är d-cycloserin jämfört med placebo, dvs sockerpiller. D-cycloserin är ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, men används då i höga doser. Den låga dos som ska användas i denna studie har i stället en stimulerande effekt på hjärnans formbarhet (plasticitet).

– Tidigare studier på samtalsterapi mot tvångssyndrom har visat att terapin blir effektivare med tillägg av d-cycloserin och en lite pilotstudie har visat att det troligen även gäller vid rTMS, säger Robert Bodén och fortsätter:

– Det handlar om att hjälpa hjärnan att underlätta för nervcellerna att stärka kopplingarna till varandra under rTMS-behandlingen. Eftersom denna formbarhet troligen är en förutsättning för att magnetstimuleringen ska fungera så är förhoppningen att fler patienter ska bli hjälpta av behandlingen med stöd av d-cycloserin.

Vetenskapsrådet har beviljat ett anslag på 17 miljoner till den kliniska behandlingsstudien som leds från Akademiska sjukhuset. Patienter kommer även behandlas i Göteborg, Lund, Stockholm, och Örebro.

Nyckelord

Kontakter

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet;
070-611 09 14, robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Staffan Claesson Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter

Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.

Rapport om Gränbyprojektet: Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats19.2.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye