Glädjande att resultaten lyfter – men ökande resultatspridning oroar

– Vi lärare arbetar stenhårt för att alla våra elever ska lyckas. Men Sveriges politiker och ansvariga kan inte luta sig tillbaka, utan arbete måste fortsätta för att förbättra lärares förutsättningar för att klara det viktiga uppdraget med undervisning, säger Anna Olskog.

– Sverige kan glädjas åt att ha en hängiven och skicklig lärarkår som gör sitt yttersta för att ta hand om sina elever och ge dem de kunskaper och förmågor de behöver. Detta trots att förutsättningarna sällan är de bästa ute i skolorna

Resultatspridningen oroar
– Jag bekymrar oroar mig dock mycket för att skillnaderna mellan olika elevgrupper ökar beroende de på socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Det som i TIMSS beskrivs som olika ”hemresurser” spelar här en allt större roll.  Större än genomsnittet i EU och OECD-länderna.

– Det är också mycket viktigt att elever som upplever att lärare är tydliga i sin undervisning, att lärare till exempel följer upp att elever förstått, presterar i genomsnitt bättre på TIMSS-provet. Fler elever i årskurs 4 än 8 i Sverige upplever att läraren är tydlig i sin undervisning.

Mer tid behövs
– Jag vill särskilt peka på att nästan alla svenska elever har lärare som uppger att de skulle behöva mer tid för att hjälpa enskilda elever. I grunden handlar det om skolans möjlighet att vara kompensatorisk. Sverige har inte kunnat styra resurser dit de behövs bäst, säger Anna Olskog.

- I Sverige har vi ett finansieringssystem av skolan som spär på skillnaderna istället för att minska dem. Det är inte konstigt att likvärdigheten minskar och att hela tanken med ett kompensatoriskt och sammanhållet skolsystem i hela Sverige successivt mals ner. I Sverige har kommunerna full frihet att bestämma hur mycket eller hur lite resurser som ska gå till skolan. Kommunernas olika storlek påverkar också vilken kompentens och kapacitet de har för att bedriva skolan. Resultatet blir att olikvärdigheten hela tiden växer. Det är hög tid att staten tar ett större ansvar för skolan.

Borde vara ännu bättre – likvärdigheten måste stärkas
– Det är dock mycket långt kvar till nivåerna Sverige hade 1995, då vi låg på topp, men återhämtningen är tydlig. För att vi ska fortsätta förbättringarna måste breda systemreformer genomföras. Skolans finansiering och styrning måste ses över, avslutar Anna Olskog.