SBAB Bank

Trend mot underskott på nya bostäder i Sverige

Dela

Efterfrågan på nya bostäder, uppskattad utifrån hushållens betalningsförmåga, visar att det under årets tredje kvartal i genomsnitt var balans mellan efterfrågan på och utbudet av nya bostäder för alla upplåtelseformer i Sverige som helhet. Trenden pekar överlag mot underskott men ser olika ut i olika delar av landet. I Storstockholm råder redan underskott på villor. I flera kommuner och regionstäder finns kvarvarande obalanser med både över- och underskott. Den branta nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det stora utbudsöverskottet i till exempel Järfälla och Täby har minskat påtagligt. Trots en relativt sett starkare efterfrågan i förhållande till utbudet, syns ännu ingen påtaglig ljusning i försäljningen av nya bostäder.

Den stora nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det närmar sig balans mellan utbud och efterfrågan i flera områden där det tidigare varit mycket stora utbudsöverskott. Det gäller till exempel i Järfälla och Täby.
Den stora nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det närmar sig balans mellan utbud och efterfrågan i flera områden där det tidigare varit mycket stora utbudsöverskott. Det gäller till exempel i Järfälla och Täby.

SBAB har ställt efterfrågan på nya bostäder mot utbudet beräknat med SBAB Booli Housing Market Index (HMI) för kvartal 3 i år. Den beräknade efterfrågan utgår från hushållens preferenser och bostadsköparnas betalningsförmåga ställd i relation till bostadskostnaderna för olika boendeformer. Den beräknande efterfrågan ska ses som ett mått på det potentiella marknadsdjupet, inte vad som faktiskt efterfrågas just nu eller behovet. Så här ser läget ut:

Balans mellan den köpkraftjusterade efterfrågan och utbudet på nya bostäder för Sverige i genomsnitt

Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån bland annat hushållens betalningsförmåga visar att det i genomsnitt är balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet (se diagram 1). Det gäller även för storstadsområdena (se diagram 1). HMI fortsatte att sjunka under kvartal 3 för Sverige som helhet och samtliga boendeformer. Trenden pekar, om den fortsätter, mot underskott. Huvudskälet till det är att utbudet har fortsatt att minska till följd av allt färre påbörjade nya bostäder. 

- Åren med hög inflation och stora ränteuppgångar bidrog till att efterfrågan på nya bostäder sjönk som en sten med stora utbudsöverskott som resultat i flera områden. Det medförde i sin tur att antalet påbörjade nya bostäder minskade kraftigt. Det med tiden allt lägre utbudet av nya bostäder i kombination med förbättrad betalningsförmåga hos hushållen när både inflationen och räntorna kommit ned, pekar nu mot underskott på nya bostäder om trenden fortsätter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Regionala och lokala obalanser

Samtidigt som det i genomsnitt råder i stort sett balans för Sverige och storstadslänen som helhet (villor undantagna i Storstockholm) finns det stora regionala och lokala variationer i förhållandet mellan efterfrågan och utbudet med både överskott och underskott (se diagram 2 med kartor över Sverige för bostadsrätter och villor samt separat bilaga och Excelfil för samtliga beräknade områden). Den stora nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det närmar sig balans mellan utbud och efterfrågan i flera områden där det tidigare varit mycket stora utbudsöverskott. Det gäller till exempel i Järfälla och Täby.

Fortsatt dystert i försäljningen av nya bostäder

Antalet sålda nya bostäder ligger marginellt över de låga fjolårsnivåerna (se diagram 3). De nya bostäder som ändå har sålts har i genomsnitt legat ute till försäljning i runt 8–9 månader innan de såldes, en viss nedgång jämfört med samma period i fjol (se diagram 4). Andelen prissänkta nya bostäder (bedömd utifrån listpriser) låg tvärtom lite över den motsvarande period förra året (se diagram 5).

- Antalet sålda nya bostäder ligger kvar på låga nivåer och marginellt över de förra året. Försäljningstiderna ligger kvar på höga nivåer även om de sjunkit och vi ser att en relativt stor del av de nya objekten alltjämt prissänks. Det är bara att konstatera att det ser fortsatt dystert ut för bostadsbyggarna, säger Robert Boije.

Negativ bygginflation möjligt hopp för hårt pressade bostadsbyggare

En inflation i linje med Riksbankens mål, räntor som normaliserats, bostadspriser som stigit efter ett brant fall, stigande realinkomster samt fallande produktionskostnader (se diagram 6) bör bidra till att intresset för att köpa nya bostäder ökar framöver. Den tidigare stora uppgången i byggkostnadsindex gör dock att återhämtningen troligen drar ut i tiden.

- När det var som värst ökade produktionskostnaderna med över 30 procent över en så kort period som två år. Det senaste utfallet för byggkostnadsindex visade, i bjärt kontrast till detta, fallande priser. Möjligen kan det ingjuta visst hopp i en hårt pressad bostadsbyggarbransch. Samtidigt går det inte att utesluta att den låga efterfrågan i sig har bidragit till detta, vid sidan av de kraftigt förbättrade utbudsförhållanden som tidigare var skälet till den kraftiga uppgången i byggkostnaderna, säger Robert Boije.


Se diagram 1–6 i bifogat pressmeddelande samt information i två separata bilagor!

Om indexet HMI

SBAB Booli Housing Market Index (HMI) är ett bostadsmarknadsindex som speglar läget i nyproduktionen av olika bostadstyper i alla de områden i Sverige där det finns tillräcklig försäljningsstatistik. Indexet mäter hur utbudet av nya bostäder och priserna på dessa förhåller sig till den beräknade efterfrågan med hänsyn tagen till bland annat hushållens köpkraft på respektive ort (inkomstfördelningen), preferenser för olika boendeformer och flyttmönster. Utbudet beräknas utifrån antalet påbörjade bostäder och osålt lager. Ett index inom spannet 0,5–1,5 tolkas som en nyproduktionsmarknad som i stort är i balans. Ett index som överstiger 1,5 tolkas som att nyproduktionsvolymen är tydligt större än hushållens efterfrågan. Ett index som understiger 0,5 innebär att utbudet av nya bostäder är tydligt mindre än hushållens efterfrågan. Indexet kan ändras bakåt i tiden i det fall historiska data, bland annat från SCB, ändras. I två bilagor finns indexet beräknat för alla de områden där tillräcklig statistik finns och ett urval av diagram för olika områden. Prisstatistiken hämtas från Booli som är en del av SBAB.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 291 000 och 652 000 privatpersoner har sparkonto (per den 30 juni 2024). Antal medarbetare (FTE) är 1 008. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Oförändrad temperatur på bostadsmarknaden i Sverige som helhet men stigande i Skåne och Malmö9.1.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar på en i stort sett oförändrad temperatur på bostadsmarknaden som helhet i december. I Göteborg och Stockholm sjönk temperaturen tillbaka något. Skåne län samt Malmö kommun och innerstad var positiva undantag. Innerstads-områdena i samtliga tre storstäder ligger nu för första gången sedan april 2022 på eller relativt nära normala temperaturer. De faktorer som alltjämt tynger marknaden mest är det stora antalet återpublicerade bostäder och utbudet. Försäljningstiderna är också fortsatt långa. Budpremierna är den faktor som stigit mest påtagligt på senare tid.

Fallande bostadspriser avslutade året2.1.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Bostadspriserna sjönk med 1,2 procent i december i Sverige som helhet. Störst prisfall på lägenheter var det i Storstockholm och på villor i Norra Sverige. I två av sex regioner steg villa- och lägenhetspriserna (men i olika regioner för villor respektive lägenheter). Trenden, där normala prisfall i december och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar mot helt stillastående priser. Under hela 2024 steg bostadspriserna med 4,2 procent för Sverige som helhet. Med det ligger bostadspriserna ändå drygt 11 procent under maxnoteringarna från våren 2022. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för december.

Ljusnande framtid och lättade bolånekrav bra enligt mäklarna23.12.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

53 procent av mäklarna bedömer att bostadspriserna stiger första kvartalet nästa år. 45 procent att de står stilla. En tydlig majoritet tror att utbudet av bostäder kommer att fortsätta öka. Den andelen har dock gått ner markant jämfört med bedömningen inför innevarande års sista kvartal. En majoritet av mäklarna tror samtidigt att även efterfrågan kommer att öka, även om denna andel inte ökade lika mycket som den minskade för utbudet. En majoritet av mäklarna spår att försäljningstiderna kommer att sjunka. Drygt 7 av 10 mäklare bedömer därtill att höjt bolånetak och sänkta amorteringskrav skulle underlätta för förstagångsköpare. 13 procent tror att det inte har någon avgörande betydelse medan 15 procent menar att de negativa aspekterna överväger i form av höjda bostadspriser och/eller skulder.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye