Allt dyrare idrott för unga – friidrotten positivt undantag

I dag släpper Riksidrottsförbundet två forskningsrapporter om hur föräldrar till barn 7–18 år uppfattar sina totala kostnader för barnens idrottande samt vilka orsaker som kan ligga bakom utvecklingen. "Smakar det så kostar det – om föräldrars kostnader för barnens idrott" är en kartläggning och uppföljning av den kostnadsstudie som RF genomförde 2009. Den andra rapporten – ”Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret?” – är en fördjupande studie med utgångspunkt i tre olika idrotters (fotboll, friidrott och ridsport) egna beskrivning av vad som påverkar kostnader för idrottande.

– Båda de här rapporterna är viktiga för svensk idrott i stort. Frågan om hur föreningsidrotten fortsatt kan vara relevant och erbjuda prisvärda och meningsfulla aktiviteter för fler barn och unga är extremt angelägen, säger Hillevi Thor, avdelningschef föreningsservice och verksamhetsutveckling på Svenska Friidrottsförbundet.

För idrotten i stort konstateras att kostnaderna för barns och ungas idrottande ökat med 68 procent sedan 2009 samt att det i genomsnitt kostar 9400 kronor per år och barn för huvudidrotten. Samtidigt slås det fast att det finns en stor spridning mellan och inom olika idrotten och att en majoritet av alla föräldrar upplever att de i hög grad får valuta för pengarna. Föräldrarna säger sig generellt inte vara beredda att sänka ambitionsnivån för att minska kostnaderna.

Friidrotten går mot strömmen

Den som dyker ner i studierna kommer snabbt att upptäcka att friidrotten är en idrott som tydligt går mot strömmen avseende kostnadsutvecklingen. Friidrott, gymnastik och kampsport är bland de mindre kostsamma idrotterna i studien. Per år kostar de cirka 5000 kronor per år att delta i, vilket är ungefär 19000 kronor billigare än de idrotter som kostar mest.

I studien har man tagit fram genomsnittliga kostnader för följande poster: medlemsavgifter, träningsavgifter, läger/cuper, utrustning, kläder, resor, försäljning och övrigt. Friidrotten ligger lägst eller lågt i samtliga kategorier, även om det konstateras att avgifter av olika slag sammantaget ökat från 900 till 2200 kronor sedan 2009.

När forskarna sedan gör jämförelser över tid ser de att barns och ungas idrottande i förening generellt är nästan dubbelt så dyrt år 2023 jämfört med 2003 och att en mycket stor ökning har skett mellan 2009 och 2023. (Hänsyn har givetvis tagits till inflationen.) Mellan 2009 och 2023 har den generella årliga kostnaden för ett barns idrottande ökat med 5 000 kronor, vilket är en 68-procentig uppgång. 

Även här står friidrotten ut då kostnader under motsvarande period faktiskt har minskat med 16 procent, vilket motsvarar 900 kronor per barn och år i huvudidrotten.

Friidrotten finns där du är

Rapportens författare skriver följande om friidrottens utveckling 2009–2023: "Jämför vi de olika kostnadsposterna verkar det framför allt som om man har lyckats hålla nere kostnaderna för resor, vilket kan bero på att friidrottsföreningarna har blivit bättre på att tillhandahålla träningar och arrangera tävlingar nära de aktivas boenden. Även om tävlingarna ofta kräver en arena med specifika förutsättningar, kan träningar inom vissa friidrottsgrenar bedrivas på andra platser än en specifik friidrottsarena. Dessutom kan den senaste tidens uppbyggnad av friidrottshallar möjligen ha ökat tillgängligheten, men också reducerat behovet av att åka på träningsläger utomlands under vintern, vilket förutom minskade resekostnaderna även kan ha hållit tillbaka avgifter för läger. Kostnaderna som hör till kategorin övrigt är väldigt låga, vilket får anses positivt då föräldrarna därmed inte behöver betala så mycket för oväntade utgifter."

En annan intressant tabell där friidrotten sticker ut handlar om hur idrotterna arbetar för minskade kostnader. För friidrottens del säger en övervägande majoritet av föräldrarna i undersökningen att de upplever att föreningarna arbetar aktivt med kostnadsreducerande åtgärder.

– Även om föreningarna inte alltid känner att de kan styra över olika kostnader så vet vi att olika avgifter är en faktor som gör att unga inte ges möjlighet att bli en del av idrottsgemenskapen. Därför är vi såklart stolta över att våra föreningar upplevs måna om att hålla nere avgifter och andra trösklar. För oss är det viktigt att inte tappa friidrottens enkelhet och tillgänglighet, samtidigt som vi utvecklar vår idrott och gör den ännu mer attraktiv, säger Hillevi Thor.

”Friidrotten ett tillgängligt alternativ”

I rapporten "Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret?" har ett stort antal företrädare på olika nivåer inom idrotterna fotboll (lagidrott med stora kostnadsökningar), ridsport (individuell idrott med små kostnadsökningar) och friidrott (individuell idrott med minskande kostnader) intervjuats. De tre idrotterna valdes ut eftersom de haft olika kostnadsutveckling i den förstnämnda rapporten. Resultaten visar ett komplext mönster av ansvarsfördelning och attityder kring kostnaderna för barns och ungdomars idrottsutövande.

– För Svensk Friidrott är många siffror givetvis smickrande. Vi framstår som ett tillgängligt och kostnadsmedvetet alternativ jämfört med många andra idrotter. Samtidigt är det av stor vikt att även vi gör vår analys. Hur ska vi fortsatt vara ett prisvärt alternativ, hur kan vi nå ännu fler och hur kan vi sänka trösklarna till vår idrott ännu mer? Vad gör vi bra, vad kan vi göra bättre och hur kan vi utvecklas utan att minska utan snarare öka kvaliteten på vår verksamhet? säger Hillevi Thor.