Klimatambitionerna för Blekinges offentliga måltider är klart lägre än snittet

De 3 miljoner måltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn står för en betydande del av det klimat- och miljöavtryck som den offentliga upphandlingen orsakar. Blekinges kommuner, med sina nästan 160.000 medborgare, visar hur splittrat arbetet kring denna fråga fortfarande är, men att de som helhet ligger långt efter i arbetet jämfört med andra delar av landet. Länets minsta kommun, Olofström, är den ledande kommunen i länet med ett systematiskt arbete för att minska utsläppen från kosten. Olofström är även medlem i föreningen Klimatkommunerna, som arbetar för att lyfta Svenska kommuners klimatarbete vilket också utgör ett plus. Länets största kommun, Karlskrona, är en god bit efter då de endast arbetar med att minska sitt matsvinn.

Sölvesborg arbetar endast med att minska matsvinnet, och Karlshamn har valt att inte svara på frågorna trots flera kontaktförsök. Ronneby saknar klimatarbete med måltiderna och har dessutom ett politiskt beslut att servera animalier varje dag i skolan vilket kraftigt reducerar möjligheten att minska klimatpåverkan från måltiderna.

– I Blekinge finns det uppenbar förbättringspotential när det kommer till kommunernas arbete med att minska den klimatpåverkan som de offentliga måltiderna har. I arbetet med undersökningen såg vi tydligt att samarbete mellan kommuner är en nyckel till framgång, där kan stödjande nätverk som Klimatkommunerna vara en fantastisk hjälp, säger Daniel Zetterström, projektledare för kartläggningen.

– Detta är en för viktig fråga för att låta politiska identitetsfrågor stå i vägen för den etablerade forskningen kring folkhälsa och klimatpåverkan. När både Nordiska Näringsrekommendationer och Livsmedelsverket går ut med nya sammanställningar av den senaste forskningen blir det konstigt när politiker väljer att gå i motsatt riktning. Med hållbar och klimatsmart mat i de kommunala köken skapas också en bättre matmiljö för invånarna som underlättar för en bättre kosthållning också i det övriga livet, säger Daniel Zetterström.

Syftet med kartläggningen är att öka insynen i kommunernas klimatarbete och accelerera detta genom att engagera medborgare att kontakta sina lokala kommunpolitiker och kräva en hälsosammare och klimatsmartare kost. På Greenpeace hemsida kan alla se vilka kommuner ställer klimatkrav i upphandlingen och vad de gör för att minska de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Där finns även guider om hur man kontaktar sina kommunpolitiker och skriver medborgarförslag. Det finns även en färdig grund till en motion för åtgärder som skulle minska utsläppen från de offentliga måltiderna som alla kommunpolitiker som vill driva frågan kan inspireras av.

– Vi hoppas att kartläggningen ska engagera medborgare i Blekinge att driva på sina kommuner för klimatsmartare mat och att de guider och verktyg som finns underlättar för folk att påverka sina politiker. Samtidigt hindrar självklart inget att kommunerna bestämmer sig för att arbeta mer för att minska klimatpåverkan från måltiderna även utan påstötningar från medborgare, säger Daniel Zetterström.

I dagens ekonomiska läge där många kommuner behöver skära ner på olika delar av sin verksamhet och pausa klimatinvesteringar blir de offentliga måltiderna ett extra relevant område. Många åtgärder för klimatet kräver omställning av samhället, ofta med ganska stora investeringskostnader och kan därför ta ett antal år innan de får full effekt. Men att servera mindre kött, särskilt rött kött (huvudsakligen nöt, gris, lamm) och istället öka andelen vegetabilier, särskilt baljväxter, är en åtgärd som kan gå snabbt och dessutom spara pengar. Detta skulle också bidra till att kosten som serveras blir mer i linje med den senaste forskningen om hälsa och klimat, och Livsmedelsverkets kommande riktlinjer.

Resultat från kommunerna i Blekinge län
Nedan finns en summering av det Greenpeace anser är viktigt och går att jämföra mellan kommunerna utifrån kommunernas egna svar.

Karlshamn	➖ Har ej svarat
Karlskrona	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Olofström	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ✔️ Är med i Klimatkommunerna
Ronneby	❌ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Sölvesborg	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna

Tabellen kan inte läsas som en komplett bild av allt relevant klimatrelaterat arbete kommunerna eventuellt gör i relation till måltiderna, en bock säger heller inget om hur omfattande arbetet är, bara att kommunen svarar att detta görs. För mer detaljer kring varje kommun och frågor om undersökningens metodik, kontakta Daniel Zetterström. 

Om kartläggningen:
Kartläggningen bygger på underlagsdata till Nationella upphandlingsrapporten 2023 som begärts ut från Upphandlingsmyndigheten och kompletterats med enkäter till kommunerna under våren 2024. Totalt har 223 av 290 kommuner inkommit med svar direkt till Greenpeace vilket är högre svarsfrekvens än tidigare undersökningar som försökt mäta detta. I svaren till Greenpeace ingår även 121 dokument från kommunerna om upphandlingen. All data redovisas på Greenpeace webbplats där det även finns verktyg för att underlätta för medborgare att driva på sina kommunernas klimatarbete med de offentliga måltiderna.

Höga metanutsläpp motiverar extra prioritering av klimatarbete med just livsmedel.
För att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatpåverkan är det centralt att de adresserar sina upphandlingar av livsmedel och måltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och måltider står för en stor andel av kommunens totala växthusgasutsläpp, dels för att en stor del av dessa utsläpp består av metan – främst från de livsmedel med högst klimatpåverkan som nötkött och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar av metanutsläppen relativt snabbt kan sänka halterna av metan i atmosfären och därmed även temperaturen. En global halvering av metanutsläppen inom detta decennium uppskattas därför kunna sänka temperaturen med 0,3 grader till 2045. Sverige som per capita konsumerar näst mest nötkött i hela EU kan bidra mycket till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.