Klimatambitionerna för Jämtlands offentliga måltider skiljer sig stort mellan kommunerna

De 3 miljoner måltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn står för en betydande del av det klimat- och miljöavtryck som den offentliga upphandlingen orsakar. Jämtlands kommuner, med sina 130.000 medborgare, visar både på bra och mindre bra exempel. Åre och Östersund är de två kommuner som mäter kostens klimatavtryck vilket är bra även om Östersund fortfarande har ett relativt högt avtryck. I länet är det endast Östersund som är medlem i föreningen Klimatkommunerna, som arbetar för att stödja och förbättra kommunernas klimatarbete. De mindre kommunerna Ragunda och Berg får plus för att de arbetar för att öka andelen växtbaserad kost. 

Däremot saknas klimatambitionerna hos Strömsund och Bräcke som endast arbetar med att minska matsvinnet. Varken Krokom eller Härjedalen har angett att de arbetar med sina klimatavtryck alls när det kommer till de offentliga måltiderna, båda har även angett att de inte ställer konsekventa klimatkrav vid sin offentliga upphandling generellt. 

– I Jämtland finns det uppenbar förbättringspotential när det kommer till kommunernas arbete med att minska den klimatpåverkan som de offentliga måltiderna har. I arbetet med undersökningen såg vi tydligt att samarbete mellan kommuner är en nyckel till framgång, där kan stödjande nätverk som Klimatkommunerna vara en fantastisk hjälp, säger Daniel Zetterström, projektledare för kartläggningen.

Syftet med kartläggningen är att öka insynen i kommunernas klimatarbete och accelerera detta genom att engagera medborgare att kontakta sina lokala kommunpolitiker och kräva en hälsosammare och klimatsmartare kost. På Greenpeace hemsida kan alla se vilka kommuner ställer klimatkrav i upphandlingen och vad de gör för att minska de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Där finns även guider om hur man kontaktar sina kommunpolitiker och skriver medborgarförslag. Det finns även en färdig grund till en motion för åtgärder som skulle minska utsläppen från de offentliga måltiderna som alla kommunpolitiker som vill driva frågan kan inspireras av.

– Vi hoppas att kartläggningen ska engagera medborgare i Jämtland att driva på sina kommuner för klimatsmartare mat och att de guider och verktyg som finns underlättar för folk att påverka sina politiker. Samtidigt hindrar självklart inget att kommunerna bestämmer sig för att arbeta mer för att minska klimatpåverkan från måltiderna även utan påstötningar från medborgare, säger Daniel Zetterström.

I dagens ekonomiska läge där många kommuner behöver skära ner på olika delar av sin verksamhet och pausa klimatinvesteringar blir de offentliga måltiderna ett extra relevant område. Många åtgärder för klimatet kräver omställning av samhället, ofta med ganska stora investeringskostnader och kan därför ta ett antal år innan de får full effekt. Men att servera mindre kött, särskilt rött kött (huvudsakligen nöt, gris, lamm) och istället öka andelen vegetabilier, särskilt baljväxter, är en åtgärd som kan gå snabbt och dessutom spara pengar. Detta skulle också bidra till att kosten som serveras blir mer i linje med den senaste forskningen om hälsa och klimat, och Livsmedelsverkets kommande riktlinjer.

Resultat från kommunerna i Jämtlands län
Nedan finns en summering av det Greenpeace anser är viktigt och går att jämföra mellan kommunerna utifrån kommunernas egna svar.

Berg	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ✔️ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Bräcke	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Härjedalen	❌ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Krokom	❌ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Ragunda	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ✔️ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Strömsund	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Åre	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ✔️ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Östersund	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ✔️ Mäter måltidernas klimatavtryck ✔️ Är med i Klimatkommunerna

Tabellen kan inte läsas som en komplett bild av allt relevant klimatrelaterat arbete kommunerna eventuellt gör i relation till måltiderna, en bock säger heller inget om hur omfattande arbetet är, bara att kommunen svarar att detta görs. För mer detaljer kring varje kommun och frågor om undersökningens metodik, kontakta Daniel Zetterström. 

Om kartläggningen:
Kartläggningen bygger på underlagsdata till Nationella upphandlingsrapporten 2023 som begärts ut från Upphandlingsmyndigheten och kompletterats med enkäter till kommunerna under våren 2024. Totalt har 223 av 290 kommuner inkommit med svar direkt till Greenpeace vilket är högre svarsfrekvens än tidigare undersökningar som försökt mäta detta. I svaren till Greenpeace ingår även 121 dokument från kommunerna om upphandlingen. All data redovisas på Greenpeace webbplats där det även finns verktyg för att underlätta för medborgare att driva på sina kommunernas klimatarbete med de offentliga måltiderna.

Höga metanutsläpp motiverar extra prioritering av klimatarbete med just livsmedel.
För att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatpåverkan är det centralt att de adresserar sina upphandlingar av livsmedel och måltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och måltider står för en stor andel av kommunens totala växthusgasutsläpp, dels för att en stor del av dessa utsläpp består av metan – främst från de livsmedel med högst klimatpåverkan som nötkött och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar av metanutsläppen relativt snabbt kan sänka halterna av metan i atmosfären och därmed även temperaturen. En global halvering av metanutsläppen inom detta decennium uppskattas därför kunna sänka temperaturen med 0,3 grader till 2045. Sverige som per capita konsumerar näst mest nötkött i hela EU kan bidra mycket till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.