Bostadsbidraget avskaffar sig självt

– När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

Bostadsbidraget kvar på 90-talets nivåer
I den tredje och sista lägesrapporten för i år tittar Hyresgästföreningen närmare på bostadsbidraget. Granskningen visar att bostadsbidraget inte alls är anpassats till dagens inkomster, vilket har lett till att allt färre hushåll har rätt till stöd. Höjningarna som gjorts har varit för små och sedan 2021 har ingen höjning gjorts. Granskningen visar att:

• Från att 340 000 barnhushåll och 85 000 ungdomshushåll fick bostadsbidrag 1998 har det minskat till 140 000 barnhushåll och 32 000 ungdomshushåll. Allt medan befolkningen har ökat med 2 miljoner.
  
  

1998 var det 10 procent av befolkningen som fick bostadsbidrag, och idag är det nere på 3 procent. Följer vi de senaste tio årens trend så har bostadsbidraget avskaffat sig själv år 2035. Från omkring år 2030 lär inkomstramarna vara så snäva att bostadsbidraget i princip bara betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd.

Hyresgränserna har inte höjts. Sedan 1997 har boendekostnaderna som bidraget tar hänsyn till legat fast, trots att hyrorna har fördubblats. Dagens bidrag tar som mest hänsyn till 5 300 kr i hyra för en ensamstående vuxen. Hade reglerna följt hyresutvecklingen skulle nivån vara närmre 11 000 kr.

– Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets, säger Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

En skuldfälla
Hyresgästföreningens granskning visar även att bostadsbidraget är en skuldfälla. Mellan 35 och 40 procent blir återbetalningsskyldiga varje år. För unga är det normala att hälften blir återbetalningsskyldiga på ca 80 procent av allt de fick i bostadsbidrag. Bostadsbidraget söks årsvis och det gäller att räkna rätt. Varje krona som betalas ut för mycket, till exempel på grund av att man tagit ett extrapass på jobbet och därför fått högre inkomst än beräknat, ska betalas tillbaka. Hushåll kan alltså tvingas betala tillbaka pengar som de hade rätt till i mars, för att inkomsten ökade i oktober samma år. Återkraven, som kan komma mellan två och tio år senare, ska betalas inom 30 dagar, annars går de till Kronofogden. En genomsnittlig återbetalningsskuld ligger på 8 000 kronor, en summa som är ohanterlig för många med pressad ekonomi.

– Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Om Hyresgästernas lägesrapport: 

Hyresgästernas lägesrapport tar tempen på bostadsmarknaden och hyresgästernas situation. Målet med Hyresgästernas lägesrapport är att ge verktyg åt den som vill förändra och förbättra bostadsmarknaden. Vår andra lägesrapport visar att den höga inflationen under året har urholkat hushållens köpkraft och höjt deras levnadskostnader, vilket kraftigt försämrat deras ekonomiska utrymme.