Friluftslivet skärs ner med ytterligare 48 miljoner kronor – här är siffrorna även för de 21 länen

​

Länsstyrelserna har i genomsnitt fått 66 procent mindre anslag sedan 2022 för att sköta landets cirka 5 500 naturreservat och nationalparker. Beroende på vilket län vi tittar på har mellan 13 och 65 miljoner kronor per år försvunnit i skötselanslag. Samtidigt har antalet skyddade områden ökat och inflationen ätit upp mycket av anslagen. Totalt uppskattar Naturvårdsverket att det nu saknas över 750 miljoner kronor årligen för att ta hand om och rusta upp det som behövs i svenska naturreservat och nationalparker. Konsekvensen blir bland annat att vissa vindskydd, fågeltorn och dass som länsstyrelserna ansvarar för kan behöva stängas när nedskärningarna nu ser ut att permanentas.

- Att försämra friluftslivets förutsättningar när fler hittar ut i naturen är fel väg att gå. Särskilt eftersom friluftsliv är en aktivitet alla har råd med. Det ekonomiska värdet av friluftsliv och naturturism i Sverige beräknas uppgå till 191 miljarder kronor årligen och sysselsätta 167 000 personer, men nu riskeras negativa ekonomiska effekter, säger Daniel Skog, hållbarhetsansvarig Svenska Turistföreningen.

Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, som samlar över 300 000 medlemmar, har begärt ut siffrorna som visar hur nedskärningarna av de statliga naturvårdsanslagen drabbar friluftslivets förutsättningar. Under 2023 larmade länsstyrelser över hela landet om att de inte kunde ta hand om sina naturreservat på ett sätt som gör dem säkra och trevliga att besöka. I år tvingas många länsstyrelser även dra ner på öppettider och aktiviteter vid landets Naturum som har stor betydelse för att sprida kunskap om natur och allemansrätten.

- Naturen är landets största arena för fysisk rörelse och sju av tio svenskar upplever återhämtning i naturen. I en tid när stillasittandet, den psykiska ohälsan och sjukvårdskostnader skenar, behöver naturen vara attraktiv och tillgänglig. Varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet, ger nästan fyra kronor tillbaka genom stärkt folkhälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.

Inte heller i år, när många kommuner är ekonomiskt trängda, blir det några nya lokala naturvårdsprojekt (LONA) för friluftsliv och folkhälsa. Anslaget har nu minskat med 47 miljoner (67 procent) sedan 2022. Under 2010-talet genomförde nästan alla svenska kommuner minst ett LONA-projekt och en extern utvärdering visar att bidragen ”i hög grad gynnar friluftslivet” och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.

- LONA är en viktig katalysator för kommunernas arbete med attraktiv tätortsnära natur och skapar goda förutsättningar för friluftsliv även i mindre kommuner. Till nästa års budget har regeringen allt att vinna på satsningar på friluftsinfrastruktur och det organiserade friluftslivet, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.

Stödet till det organiserade friluftslivet har legat fast sedan 2022. På grund av den höga inflationen 2022 och 2023 har budgeten urholkats med drygt 15 miljoner kr. Det innebär bland annat färre ledarledda friluftsaktiviteter och möten då människor kommer tillsammans

Positivt i statsbudgeten är att anslaget till skydd av värdefull natur, som kapades år 2023, nästan har återställts till 2022 års nivå. Anslaget går till att skydda natur med stora värden för natur och friluftsliv runt om i landet. Genom anslaget får markägare ersättning så att nya naturreservat och nationalparker kan bildas eller utökas.

Bilder

Här finnspressbild på Kristina ochpressbild på Daniel.

Fakta: Jämförelse statsbudget som berör friluftslivet 2024, 2023 och 2022

Vi jämför nedan 2024 års statsbudget med 2023 och 2022 års budget. År 2022 antog riksdagen dåvarande oppositionspartiernas budget, det vill säga Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetmotion.

Anslagen redovisas i nominella värden. Det innebär exempelvis att det statliga stödet till det organiserade friluftslivet på 98 miljoner kronor, som legat på samma nivå sedan 2022, har urholkats med nästan 17 procent på grund av inflationen. Inflationen var 8,4 procent 2022 och 8,5 procent 2023, enligt SCB.

Budgetposter som påverkar förutsättningarna för friluftslivet

​

Förklaringar till budgettabell

• Anslagsposten Skötsel - Schablonbidrag till länsstyrelserna har sedan den nya regeringen tillträdde minskat med 66 procent (minus 575 miljoner kronor) vilket till stor del handlar om skötseln och förvaltningen av naturreservat och nationalparker som är en viktig förutsättning för friluftslivet. Det här påverkar bland annat skötsel av leder, stigar, rast- och grillplatser, vindskydd, skyltning, toaletter, tillsyn, städning och planerad utveckling av naturreservat.

• Föreningen Laponiatjuottjudus som förvaltar världsarvet har fått minskade anslag med 31 procent (3 miljoner kronor)

• Stiftelsen Tyrestaskogen har fått minskade anslag med 40 procent (minus 4 miljoner kronor)

• Anslagsposten LONA ordinarie har minskat med 67 procent (minus 47 miljoner kronor), vilket innebär att det under 2024 inte blir några nya bidrag som stimulerar kommuner att investera i friluftsliv, naturreservat och folkhälsa genom att staten betalar upp till hälften av de satsningar som görs.

• Anslagsposten ”Byggnader och anläggningar” har minskat med 72 procent (minus 39 miljoner kronor). Detta utgör till stor del infrastruktur i skyddade områden som inte ägs av staten.

• Anslagsposten ”Friluftsliv och allemansrätt” har sänkts med 23 procent (minus 22 miljoner kronor). Satsningen på låglandsleder kommer att kunna fortsätta.

• Anslagsposten Naturumsverksamhet har minskat med 45 procent (minus 28 miljoner kronor). Landets 32 Naturum visar vägen ut i naturen, bidrar till kunskap om värdefull natur och fyller en viktig funktion för bland annat barn, unga och ovana friluftsbesökare.

• Anslaget till länsstyrelsernas förvaltning och skötsel av statlig infrastruktur i skyddade områden har minskat med 32 procent (minus 35 miljoner kronor)

• Satsningen på Naturnära jobb har tagits bort (minus 40 miljoner kronor), vilket även påverkar underhållet av friluftsinfrastruktur och naturreservat.

• Anslagen till länsstyrelserna för skötsel och förvaltningen av naturreservat och nationalparker har minskat med i genomsnitt 66 procent sedan 2022. Det här påverkar bland annat skötsel av leder, stigar, rast- och grillplatser, vindskydd, skyltning, toaletter, tillsyn, städning och planerad utveckling av naturreservat. Budgeten för anslaget är oförändrad mellan 2023 och 2024 trots inflation och att fler skydda områden nu förvaltas. Dock kunde mer medel betalas ut till länsstyrelserna under 2023 på grund av återbetalning av ej använda medel.

• Anslagsposten Skydd av värdefull natur sänktes kraftigt år 2023, men har höjts igen 2024 till nästan samma nivå som 2022. Anslaget går till att skydda natur för bland annat friluftsliv och höga naturvärden runt om i landet. Det finansierar förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden, bland annat för bildande eller utökning av naturreservat och nationalparker. Även länsstyrelserna disponerar en mindre andel för arbetet med tätortsnära natur, och kommunerna kan ansöka om medfinansiering vid bildandet av kommunala naturreservat.

• Stödet till det organiserade friluftslivet har varit oförändrat (98 miljoner kronor)

• Det totala anslaget för 1:3 Åtgärder för värdefull natur har minskat med 41 procent (minus 849 miljoner kronor) vilket är 753 miljoner kronor mindre än vad Naturvårdsverket begärt.

Här finnsNaturvårdsverkets senaste återrapportering av anslaget till regeringen, vilket visar hur pengarna har använts.