REMO på GIH har fått fyra projekt finansierade

– Det är mycket glädjande att forskare från forskningsgruppen REMO fått så god utdelning av externa medel från CIF i år. Vi ser mycket fram emot att följa och stödja dessa intressanta forskningsprojekt, säger Mikael Quennerstedt, professor och forskningsledare för REMO.

De fyra forskningsprojekten är:

• barnrättsperspektivet i fotbollsakademier,
• inkludering i ridsport och gymnastik,
• unga autisters och ADHD:ares berättelser om idrott och rörelse samt
• tennis ur ett kungligt historiskt perspektiv. 

Ungdomsakademier i idrott – en kritisk granskning ur ett barnrättsperspektiv

En trend inom den organiserade idrotten är framväxten av ungdomsakademier. Inom fotboll talas det om en ”akademiboom” (SvFF). I akademiverksamheten befinner sig de barn och unga som anses ha störst talang och därmed är det en statusfylld och värdeladdad verksamhet, framhålls ofta som föredöme. Intresseorganisationerna för elitfotbollsklubbar på herr- och damsidan har utarbetat en certifieringsmodell för föreningars akademiutbildning i åldern 8–19 år.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett barnrättsperspektiv kritiskt granska innehållet i denna certifieringsmodell för fotbollsakademier.

– Idrottsakademier för unga utövare blir allt vanligare, de är eftertraktade och ses som förebilder. Akademier samlar de (för stunden) bästa, men utgör akademier den bästa utvecklingsmiljön och är verksamheten för barnets bästa? Den frågan sammanfattar kort studiens inriktning, säger projektledare Karin Redelius.

Kunna för att delta – en etnografisk studie om inkludering i ridsport och gymnastik

Att idrotta på fritiden ger en stor möjlighet till att lära sig motorisk färdighet, idrotter och vara fysiskt aktiv i ett socialt sammanhang. Trots det visar forskning att barn- och ungdomsträning i högre grad kan arbeta med inkludering och pedagogiskt perspektiv på idrott så att fler vill och kan vara med och delta.

I projektet utforskas gymnastik och ridsport ur ett inkluderande pedagogiskt perspektiv, det vill säga hur unga gymnaster och ryttare upplever träning och vad de unga värderar i träningarna och ridlektionerna. Studien genomförs med observationer och intervjuer med unga i respektive idrotter. Analysen av empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien ska bidra med kunskap så att unga aktiva kan känna trygghet och utveckla sina färdigheter i idrott.

– Ridsport och gymnastik är intressanta då dessa idrotter kräver både ett individuellt kunnande och sker i ett socialt sammanhang. Förhoppningsvis kan studien bidra till att ledare får möjlighet att utveckla sitt kunnande vad gäller ledarskap med fokus på inkludering och gynnsamma lärmiljöer för unga idrottare, säger projektledare Britta Thedin Jakobsson.

Att röra sig på spektrat – unga autisters och ADHD:ares berättelser om idrott och rörelse

I projektet utforskas unga autisters och ADHD:ares berättelser om idrott och rörelse från ett neurodiversitetsperspektiv, det vill säga ett perspektiv som utgår från att människors hjärnor har olika sätt att fungera, och dessa olikheter omfamnas. Kvantitativa studier visar att unga på NPF-spektrat är mindre fysiskt aktiva än neurotypiska unga. Hur unga autister och ADHD:are själva upplever idrott och rörelse vet vi betydligt mindre om. I befintlig forskning är det också en medicinskt präglad bild, där NPF beskrivs i termer av brist eller problem, som dominerar.

Ökad kunskap om unga autisters och ADHD:ares upplevelser av idrott och rörelse, liksom ett problematiserande av neurotypiska normer, är avgörande för att skapa mer inkluderande idrottsmiljöer. Det kan också vara av värde för autism och ADHD-communityn.

–Jag kommer utforska idrott och rörelse ur unga autisters och ADHD:ares perspektiv, eftersom deras röster ofta saknas i samtal om tillgänglighet, inkludering och skillnader i deltagande mellan olika ungdomsgrupper, säger projektledare Eva Linghede.

Rex ludens: Monarki, makt och tennis från Vasa till Bernadotte

Detta projekt undersöker hur tennis fungerat som en statussymbol för svenska kungligheter från cirka år 1550 till 1950. Med en lång undersökningsperiod och nya teoretiska begrepp utmanas traditionella periodiseringar inom idrottshistoria, som annars varit en utpräglad modernhistorisk disciplin.

Betraktat utifrån hur, när, var och med vilka som kungligheter spelat tennis med, är projektets hypotes att denna sport återspeglar en förskjutning beträffande hur kungligheter historiskt strävat efter att ge monarkin legitimitet. Under tidig modern tid, när vasaättens regenter spelade ”real tennis” eller ”jeu de paume”, förstärktes bilden av kungamakten som gudagiven. I modern tid blev i stället kungarnas intresse för ”lawn tennis” ett sätt att demonstrera monarkins folkliga förankring.

– Vi behöver historien för att förstå vår samtid men även som riktningsgivare vid framtidsspaningar! Fördelen är att jag redan har gjort en pilotstudie om kungliga tennisvanor i Vasatidens Sverige. Nu ska jag sitta en del i Riksarkivet och Slottsarkivet och studera räkenskaper från 1500-och 1600-tal. Därefter kommer jag fokusera på modern tid, säger projektledare Isak Lidström.

Läs mer omForskningsgruppen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning om rörelse, kultur och samhället (REMO)

Prenumerera på när nya publikationer från REMO publiceras. 

Läs mer om Centrum för idrottsforskning.

För mer information kontakta:
Mikael Quennerstedt, professor och forskningsledare för REMO, e-post: mikael.quennerstedt@gih.se, tel: 08-120 53 887
Karin Redelius, professor och projektledare, e-post: karin.redelius@gih.se, tel: 08-120 53 832
Britta Thedin Jakobsson, högskolelektor och projektledare, e-post: britta.thedinjakobsson@gih.se, tel: 08-120 53 826
Eva Linghede, affilierad forskare och projektledare, e-post: evalinghede@gmail.com
Isak Lidström, högskolelektor och projektledare, e-post: isak.lidstrom@gih.se, tel: 08-546 93 415