AI kan förbättra diagnostik av äggstockscancer
En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

– Tumörer i äggstockarna är vanliga och upptäcks ofta av en slump. Det råder brist på ultraljudsexperter på många håll i världen, vilket har lett till oro för onödiga ingrepp och försenade cancerdiagnoser. Därför ville vi undersöka om artificiell intelligens kan komplettera mänskliga experter, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.
AI överträffar experter
Forskarna har utvecklat och validerat AI-modeller som kan skilja mellan godartade och elakartade äggstocksförändringar. Totalt använde de över 17 000 ultraljudsbilder från 3 652 patienter vid 20 sjukhus i åtta länder för att träna och testa AI-modellerna. Sedan jämförde de AI-modellernas diagnostiska förmåga mot en stor grupp experter och mindre erfarna ultraljudsundersökare.
Resultaten visade att AI-modellerna presterade bättre än både experter och mindre erfarna undersökare när det gäller att identifiera äggstockscancer. De uppnådde en genomsnittlig träffsäkerhet på 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.
– Det tyder på att AI-modeller kan erbjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiagnostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter, säger Elisabeth Epstein.
Minskat behov av remisser
AI-modellerna kan också minska behovet av remisser till experter. I en simulerad triage (prioritering av patienter) minskade AI-stödet remisserna med 63 procent, samtidigt som andelen felaktiga diagnoser minskade med 18 procent. Detta kan leda till snabbare och mer kostnadseffektiv vård för patienter med äggstocksförändringar.
Trots de lovande resultaten betonar forskarna att ytterligare studier behövs för att fullt ut förstå AI-modellernas potential och begränsningar i klinisk praxis.
– Med fortsatt forskning och utveckling kan AI-baserade verktyg bli en integrerad del av framtidens sjukvård som avlastar experter och optimerar vårdresurserna, men det är viktigt att säkerställa att de kan anpassas till olika kliniska miljöer och patientgrupper, säger Filip Christiansen, doktorand i Elisabeth Epsteins forskargrupp vid Karolinska Institutet och delad försteförfattare tillsammans med Emir Konuk vid KTH.
Utvärderar AI-stödets säkerhet
Forskarna genomför nu prospektiva kliniska studier på Södersjukhuset för att utvärdera AI-stödets säkerhet och användbarhet i klinisk vardag. Framtida forskning kommer även att inkludera en randomiserad multicenterstudie för att undersöka dess påverkan på patienthantering och sjukvårdskostnader.
Studien har genomförts i nära samarbetet med forskare vid KTH och finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Radiumhemmets forskningsfond och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP).
Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och tre medförfattare har genom företaget Intelligyn ansökt om ett patent som omfattar metoder för ett datorstött diagnostiskt system. Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och Kevin Smith, forskare vid KTH, äger också aktier i Intelligyn, där Epstein har en obetald ledarroll. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.
Publikation:
”International multicenter validation of AI-driven ultrasound detection of ovarian cancer”, Filip Christiansen, Emir Konuk, Adithya Raju Ganeshan, Robert Welch, Joana Palés Huix, Artur Czekierdowski, Francesco Paolo Giuseppe Leone, Lucia Anna Haak, Robert Fruscio, Adrius Gaurilcikas, Dorella Franchi, Daniela Fischerova, Elisa Mor, Luca Savelli, Maria Àngela Pascual, Marek Jerzy Kudla, Stefano Guerriero, Francesca Buonomo, Karina Liuba, Nina Montik, Juan Luis Alcázar, Ekaterini Domali, Nelinda Catherine P. Pangilinan, Chiara Carella, Maria Munaretto, Petra Saskova, Debora Verri, Chiara Visenzi, Pawel Herman, Kevin Smith & Elisabeth Epstein, Nature Medicine, online 2 januari 2025, doi: 10.1038/s41591-024-03329-4.
Kontakter
Elisabeth EpsteinProfessor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet.
Tel:070-669 90 19elisabeth.epstein@ki.seFilip ChristiansenDoktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet.
Tel:072-316 36 56filip.christiansen.2@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling27.1.2025 15:02:51 CET | Pressmeddelande
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
Bra fotbollsspelare är snabbtänkta men inte alltid tillmötesgående15.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.
Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn25.11.2024 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor till kardiovaskulär forskning vid KI20.11.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum