Akademiska sjukhuset

Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes

Dela

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

Dessa kliniska resultat är spännande och mycket lovande för patienterna. Det är det första beviset att insulinproducerande celler kan transplanteras till patienter med typ 1-diabetes och fås att överleva utan samtidigt behov av immundämpande läkemedel, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid endokrin- och diabetessektionen, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder den kliniska studien.

Vid typ 1-diabetes angriper och förstör den drabbade individens immunsystem (autoimmunitet) de så kallade betacellerna som producerar insulin. Behandling av sjukdomen har gått framåt kraftigt de senaste åren med exempelvis insulinpumpar vars insulintillförsel styrs av vävnadssockerhalten. För personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret finns sedan drygt 20 år en etablerad behandling med transplantation av så kallade Langerhanska öar som innehåller insulinproducerande celler. Behandlingen innebär att Langerhanska öar isoleras från en avliden donators bukspottkörtel och transplanteras till en patient med målet att uppnå normal blodsockerkontroll och insulinoberoende. Samtidigt med transplantationen behöver patienten immunsuppression. Sedan starten 2001 har drygt 170 ö-transplantationer genomförts på Akademiska sjukhuset fördelat på cirka 60 patienter.

Liksom med all annan organ- och celltransplantation, där vävnad kommer från annan individ, har det hitintills krävts undertryckande av mottagarens immunsystem för att förhindra immunavstötning av de transplanterade cellerna. De insulinproducerande celler vi använder i den nya studien är genetiskt modifierade för att undvika upptäckt av immunförsvaret och därmed skyddade från såväl avstötning som autoimmunt angrepp, förklarar Per-Ola Carlsson.

Resultaten, som nu redovisas, baseras på data fyra veckor efter celltransplantation till underarmsmuskulatur. De visar, enligt Per-Ola Carlsson, både på överlevnad och funktion hos de transplanterade betacellerna, mätt genom närvaro i blodet av C-peptid, en biomarkör som indikerar att cellerna producerar insulin. C-peptidnivåerna ökade också vid ett så kallat ”mixed meal tolerance test (MMTT)”, vilket innebär att de transplanterade cellerna stimuleras till insulinutsöndring som svar på en måltid. Magnetkameraundersökning visade dessutom en signal vid platsen för transplanterade celler över tid, vilket är förenligt med transplantatöverlevnad. Studien identifierade inga säkerhetsproblem, och de genetiskt modifierade ö-cellerna undvek attack från mottagarens immunsystem i laboratorieanalyser. 

Dagens data, i kombination med framsteg att ta fram stora mängder insulinproducerande celler från stamceller, ger verkligt hopp om att en botande behandling kan erbjudas patienter med typ 1-diabetes i större skala. Jag ser fram emot en längre uppföljning och planerar att lämna in studieresultat för publicering samt för presentation på ett kommande vetenskapligt forum, framhåller Per-Ola Carlsson.

FAKTA: Studien “First-in-human safety study of hypoimmune pancreatic islet transplantation in adult subjects with type 1 diabetes”

  • Drivs av forskare vid endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset.
  • Finansieras av Region Uppsala genom anslag från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable Trust.
  • Sker i samverkan med Sana Biotechnology Inc, med säte i Seattle (USA). I studien används Sana´s hypoimmunteknologi (HIP-teknologi) som är designad för att skapa celler ex vivo (utanför en levande organism) som undgår patientens immunförsvar. Detta för att möjliggöra transplantation av insulinproducerande celler från donator utan att patienten behöver immunsuppressiv behandling.
  • Framställningen av genmodifierade insulinproducerande celler för studien sker vid sektionen för cellterapi vid Oslo universitetssjukhus, som samarbetar med Akademiska sjukhuset i studien. Detta sker inom Nordiska nätverket för klinisk ö-transplantation, ett samarbetsprojekt i Norden kring att utveckla ö-transplantation som behandlingsform för typ-1 diabetes.

FAKTA: ATMP Centrum Uppsala

  • ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) omfattar läkemedel för avancerad terapi: cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter.
  • Invigdes på Akademiska sjukhuset i september 2023.
  • Bakom centrumet står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet.
  • Ska bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med ATMP. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar, samt underlätta samarbete.
  • Läkemedel för avancerad terapi indelas i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.
  • Läkemedel för avancerad terapi ska alltid tillverkas under så kallad god tillverkningssed (eng. Good Manufacturing Practice – GMP), oavsett om de används inom klinisk läkemedelsprövning eller under sjukhusundantag. Tillverkningstillstånd ska alltid sökas hos Läkemedelsverket.

Nyckelord

Kontakter

Per-Ola Carlsson, överläkare vid kliniken för endokrinologi och diabetologi vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet;
018-611 41 23 eller 070-272 11 67
per-ola.carlsson@mcb.uu.se

Bilder

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrin och diabetes, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrin och diabetes, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Johan Alp Bilden får endast användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Nytt centrum ska stärka vården för patienter med blodsjukdomen mastocytos28.1.2025 08:30:00 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.

Forskning visar: Kontaktsjuksköterska viktigt för återhämtning efter operation av komplexa bråck på aorta21.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den medicinska forskningen på komplex sjukdom i stora kroppspulsådern (aorta) har avancerat snabbt de senaste tio åren, med utveckling av operationsmetod och ökad överlevnad. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar dock att omvårdnaden behöver stärkas för att återhämtningen ska bli optimal. På Akademiska har en ny funktion som kontaktsjuksköterska införts och forskarna efterlyser fler insatser.

Forskningsstudie visar: Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis20.1.2025 12:34:33 CET | Nyheter

Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet, där patienter från Akademiska sjukhuset deltagit. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye