USA ändrar hållning gentemot Kuba – vad betyder det för mänskliga rättigheter?

– Det är alltid positivt när politiska fångar släpps, men om USA eller EU eller någon annan kräver frigivande av politiska fångar för att ändra sin politik gentemot landet skapas incitament för den kubanska regeringen att  ta nya politiska fångar inför framtida förhandlingar, säger Erik Jennische, Latinamerikaexpert och biträdande chef för den globala avdelningen på Civil Rights Defenders.
–Istället bör man kräva reformer av lagstiftning som kränker mänskliga rättigheter eller möjligheter för oppositionen att ställa upp i val förhandlingarna, fortsätter han.

Villkoren för frigivandena är ännu oklara – får de vara kvar i landet?

2010 frigavs politiska fångar som dömts till långa fängelsestraff under den så kallade Svarta våren 2003 i en förhandling som också inkluderade Vatikanen. Men en förutsättning var att de också lämnade landet. De som vägrade fick stanna kvar i fängelse under ytterligare ett år.

– Det finns inga garantier för att frigivningarna denna gång kommer att vara ovillkorade. Frågor kvarstår: Kommer de frigivna få sina straffregister raderade? Kommer de få stanna i landet? Hur kommer frigivningsprocessen att gå till? säger Erik Jennische.

Vad kan USA och EU göra i stället?

– Det finns argument både för och emot de förändringar i USA:s politik gentemot Kuba som Biden-administrationen har presenterat, liksom många åsikter om EU:s politik gentemot Kuba. Men det är klart sedan länge att Kubas framtid inte avgörs av dessa åtgärder, säger Erik Jennische.

– Om USA och EU vill främja demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter i Kuba bör de utveckla sina strategier i nära samarbete med kubanska människorättsförsvarare, avslutar han.

Civil Rights Defenders kan kommentera

Vår Latinamerikaexpert, Erik Jennische, finns tillgänglig för att kommentera utvecklingen och dess konsekvenser för mänskliga rättigheter i Kuba. Kontakta vår pressjour på +46 (0)76 576 27 62 eller press@crd.org för mer information.