Fartyg på svenskt vatten i allt sämre skick

När ett utländskt fartyg har brister som gör att säkerheten ombord inte längre kan garanteras kan Transportstyrelsens inspektörer belägga det med så kallat nyttjandeförbud. Det innebär att fartyget inte får lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.

På två år har antalet nyttjandeförbud i Sverige mer än fördubblats. 2022 var antalet tio stycken – år 2024 var det 23.

– Trots att vi tyvärr har färre inspektörer och gör färre inspektioner hittar vi fler fartyg med allvarliga brister. Den här typen av fartyg har vi inte sett i våra svenska vatten tidigare, det är klart oroväckande, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Fara för säkerhet, miljö och djurliv

Även antalet brister ombord på de utländska fartygen har ökat kraftigt under samma tidsperiod. Det finns exempel på fartyg som har fått nedslag på över 40 brister vid en och samma inspektion. De vanligast förekommande bristerna, som leder till nyttjandeförbud, rör säkerhetskulturen ombord och kan ofta kopplas till ett bristande underhåll av fartyget.

Andra återkommande brister rör brandskyddet, livräddningsutrustningen och arbets- och levnadsförhållandena ombord. Till exempel branddörrar som inte går att stänga, livbåtar som inte går att sjösätta eller navigationsutrustning som inte fungerar. Det förekommer också fartyg med sanitära olägenheter som att duschar och toaletter inte fungerar eller att mat är möglig.

De aktuella fartygen är till största delen torrlastfartyg, men det finns också andra typer av fartyg som tankfartyg med oljeprodukter eller gas i lasten.

– Om ett sådant här fartyg hamnar i en nödsituation och vitala säkerhetssystem inte fungerar, så kan det leda till allvarliga skador på både djurlivet och miljön. Förutom att det vore farligt för besättningen ombord, säger Jonas Bjelfvenstam.

Fartyg under olika flagg

Fartygen som fått nyttjandeförbud går under olika flagg. Många går under så kallad bekvämlighetsflagg, vilket betyder att fartyget registreras i ett land med låga kostnader och begränsad kontroll av säkerhet. 

Förklaringen till fartygens försämrade skick i Östersjöområdet handlar sannolikt om ekonomi. Priserna på frakt har stigit under de senaste åren och det påverkar vilka flaggstater som rederierna väljer.

– Vi vill öka kontrollen på de här fartygen och lastägarna behöver ställa krav på rederierna, så att de i sin tur väljer seriösa flaggstater. Då kommer också fartygen i dåligt skick att bli färre, säger Jonas Bjelfvenstam.

Transportstyrelsen kommer att ta frågan vidare till Paris MoU (Paris memorandum of understanding on port state control) för att diskutera fenomenet med andra medlemsstater. Där deltar även representanter från sjösäkerhetsorganisationen EMSA (European maritime safety agency). Syftet är att ta reda på om trenden med fartygens försämrade skick är gemensamt för hela EU.

Transportstyrelsen ser ingen koppling mellan ökningen av antalet nyttjandeförbud och den så kallade ryska skuggflottan.

Fakta:

Hamnstatskontroll och nyttjandeförbud

• För att säkerheten på sjön ska vara densamma världen över utför stater något som kallas för hamnstatskontroller. Det är en inspektion av utländska fartyg som anlöper en nations hamn och i Sverige är det Transportstyrelsens uppdrag att utföra dessa inspektioner.
• Om ett fartyg inte bedöms vara säkert kan inspektören belägga fartyget med nyttjandeförbud. Fartyget får då inte lämna hamnen förrän bristerna är åtgärdade.
• Hur många hamnstatskontroller en stat ska utföra varje år, fördelas genom en kvot som landet tilldelas av sjösäkerhetsorganisationen EMSA (European maritime safety agency). 2024 skulle Sverige ha utfört 551 hamnstatskontroller.

Antal nyttjandeförbud i Sverige

2024: 23  

2023: 12 

2022: 10 

2021: 6 

2020: 9

 

Antalet brister vid hamnstatskontroller i Sverige

2024: 1576

2023: 1445 

2022: 1039 

2021: 534

2020: 359

 

Antal utförda hamnstatskontroller i Sverige

2024: 419

2023: 472 

2022: 517 

2021: 464 

2020: 243

Generaldirektör Jonas Bjelfvenstam finns tillgänglig för kommentarer via Transportstyrelsens presstjänst.