Ny kunskap om biologiska läkemedel vid behandling av IBD

Isabella Visuri ville i sin avhandling ta reda på hur de biologiska läkemedlen fungerar genom att undersöka fyra omfattande observationsstudier baserad på svensk data. Vidare undersöktes om olika markörer i blod kunde förutsäga hur det kommer att gå för patienterna med IBD som får ett visst läkemedel.

Behandlingseffekt och uthållighet - viktiga skillnader mellan läkemedel

Forskningen visar att behandlingstiden skiljde sig mellan olika anti-TNF-läkemedel som infliximab och adalimumab. Det är biologiska läkemedel där antikroppar är riktade mot specifika delar av immunsystemet och eftersom det finns en inflammation i tarmen så dämpar medicinen inflammationen. Svårigheten är att veta vilken behandling som är lämplig för den enskilda patienten. 

– Skillnaderna kan bero på patienternas hälsotillstånd vid behandlingens start och på själva läkemedlens egenskaper, säger Isabella Visuri, läkare inom Verksamhetsområde laboratoriemedicin och tidigare doktorand på Örebro universitet.

När det gäller läkemedlet golimumab, visade resultaten att nästan hälften av patienterna fortfarande använde det ett år efter behandlingens början, med förbättringar i både inflammationsmarkörer och livskvalitet.

– Långtidsanvändning av integrinhämmaren vedolizumab visade sig också fungera väl för patienter som initialt svarade på behandlingen, vilket öppnar dörren för fler långsiktiga behandlingsalternativ.

Blodmarkörer som verktyg för framtiden

Bland de studerade patienterna, sammanföll flera proteiner i blodet med läkemedelskoncentrationer vid uppföljning. Det är något som Isabella Visuri tycker skulle vara intressanta att studera vidare för att se ifall fynden kan bekräftas i andra patientgrupper.

– Dessa upptäckter kan bana väg för mer individanpassad behandling i framtiden, där läkemedelsdoser optimeras för att passa patientens behov, berättar hon. 

En av de mer överraskande upptäckterna var skillnaderna i hur länge patienterna fortsatte med olika anti-TNF-läkemedel. Detta kan ge värdefulla insikter för att förstå varför vissa behandlingar fungerar bättre för vissa patienter.

– Det mest glädjande resultatet är dock att patienter som tidigare inte svarat på ett biologiskt läkemedel kan få god effekt av ett annat, vilket ger nytt hopp för många med kronisk tarmsjukdom.

Hjälp i den kliniska vardagen

Forskarens arbete bidrar till att fylla kunskapsluckor kring hur biologiska läkemedel används i verkligheten, utanför de kontrollerade miljöerna i kliniska studier. Förhoppningen är att resultaten ska hjälpa vårdpersonal att göra mer informerade val och bidra till utvecklingen av nationella riktlinjer.

– Det är särskilt viktigt att studera patienter som tidigare behandlats med biologiska läkemedel, eftersom dessa grupper ofta utesluts från kliniska prövningar. Vår forskning visar att dessa patienter också kan ha nytta av behandlingen på lång sikt, säger hon.

Med insikter från svenska kvalitetsregistret för IBD där 65 000 patienter ingår, SWIBREG, bidrar studierna till att forma framtidens vård för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Den nya kunskapen kan leda till förbättrad behandling, ökad livskvalitet och en mer individanpassad vård.

Faktaruta

• Integrinhämmande läkemedel förhindrar vita blodkroppar från att ta sig till specifika platser i kroppen. Exempelvis är läkemedlet vedolizumab utvecklat för att selektivt dämpa inflammation i tarmen.