Sverige får nationellt laboratorium för växtskadegörare

I år startar uppbyggnaden av verksamheten och regeringen har tilldelat Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, 3 miljoner för detta. 2026 fortsätter uppbyggnaden och begränsad diagnostik kommer att utföras. 2027 ska labbet var i full drift.

– Under pandemin bedrev vi covidtestning åt humanmedicinen så jag känner mig trygg i att SVA även kan bygga ett laboratorium för diagnostik av växtskadegörare. I ett område där våra egna kunskaper i dagsläget är begränsade finns mycket kunskap idag hos SLU och Jordbruksverket. En del kommer samlas på SVA, en del kommer vi fortsätta samverka kring. Kunskap och förmåga som idag saknas i Sverige ska vi bygga upp, säger Henrik Ericsson, avdelningschef för mikrobiologi på SVA.

EU ställer krav på ländernas kapacitet och kvalitet för diagnos av främmande växtskadegörare. SVA, som är en beredskapsmyndighet, har fått regeringens uppdrag att bli ett nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare.

– Det är en gedigen utredning som föreslog att SVA skulle tilldelas uppdraget som nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare och regeringens beslut är inte oväntat. SVA har djup kunskap om att diagnosticera bakterier, virus, parasiter och gifter som skadar djur och människor. Nu ska vår nya verksamhet Nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare bli ett kunskapscentrum kring diagnostik av växtpatogener* och skadeinsekter och därigenom utveckla en förmåga som kan bidra till att hindra spridning av patogener* som skadar växter, säger Henrik Ericsson.

Spetskompetens finns hos SLU

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har spetskompetens om växtskadegörare i Sverige och kommer att bistå i utvecklingen av laboratoriets arbete.

– SLU har under lång tid arbetat med forskning kring växtskadegörare. Vi har omfattande kunskap om biologin och spridningsmönstren hos olika växtskadegörare och erfarenhet av att utveckla effektiva metoder för att upptäcka och bekämpa dem. Den här satsningen innebär ett bredare samarbete mellan SVA och SLU för att skydda Sveriges växtproduktion, skogsbruk och ekosystem. Laboratoriet kommer att bli en viktig pusselbit för att kunna möta de växande hoten från främmande växtskadegörare där vårt Skogsskadecentrum och SVA kompletterar varandra, säger Jonas Rönnberg, docent och föreståndare vid SLU Skogsskadecentrum.

Robust lösning för Jordbruksverket

För många prover samarbetar Jordbruksverket idag med danska livsmedelsverket, två institutioner vid SLU och två kommersiella laboratorier. För Jordbruksverket blir det framförallt en robustare lösning med ett svenskt nationellt referenslaboratorium. Inventering och gränskontroll är beroende av snabb och säker diagnos för effektiv bekämpning.

– Vi har tidigare erfarenheter där svenska odlare fått vänta länge på provsvar och vi har känt oss begränsade i vår bekämpning av andra länders prioriteringar. Vi ser framemot ett nationellt laboratorium som stärker Sveriges växtskydd och samtidigt kan samverka jämlikt med andra länder inom EU, säger Carin Bunnvik enhetschef på Jordbruksverkets växtregelenhet.

Om växtskadegörare

Risken för att nya växtskadegörare (växtpatogener* och skadeinsekter) ska etablera sig i EU och i Sverige har ökat de senaste åren. Det beror främst på ökad internationell handel och ett ökat resande i kombination med ett förändrat klimat. Växtskadegörare påverkar både produktionen av livsmedel och foder, skogen, parker, trädgårdar och landskapet runt omkring oss. Ett angrepp kan innebära stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och samhället. Ett utbrott av växtskadegörare kan ge kännbara ekonomiska följder. Angrepp kan urholka lönsamhet och konkurrenskraft för skogsbruk, jordbruk och trädgårdsnäring. Genom ett nationellt referenslaboratorium stärks Sveriges beredskap mot utbrott av växtskadegörare.

Om främmande växtskadegörare etablerar sig i Sverige kan Sveriges export begränsas. Vid ett utbrott kan bekämpningsmedel påverka både människor och miljön negativt, liksom den biologiska mångfalden och naturens ekosystemtjänster.

*Patogen är ett begrepp för något som skapar sjukdom. Vanligast är virus, bakterier, parasiter, svampar och gifter. Fästingar och andra insekter, ormar, råttor med flera är inte patogener men de är ofta bärare av patogener, eller vektorer för patogener.