Bris kritiska till förslaget att straffa 14-åringar som begått brott

Idag den 28 januari lämnades utredningen om skärpta straff för unga lagöverträdare över till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att straffmyndighetsåldern tillfälligt ska sänkas från dagens 15 år, till 14 år för vissa brott. Sänkningen föreslås gälla under fem år med möjlighet till förlängning. Bris är kritiska till förslaget och menar bland annat att det riskerar att öka brottsligheten bland barn och unga. 

– De senaste årens utveckling med ökat antal sprängningar och skjutningar i offentlig miljö, och allt yngre barn som dras in i kriminella nätverk måste vändas. Det kräver att de åtgärder som föreslås faktiskt har önskad effekt. Vi har inte råd med åtgärder som vi vet inte kommer fungera, säger Binaji Marouf, kommunikations- och påverkanschef på Bris.

Bris kritik mot att sänka straffmyndighetsåldern utgår främst utifrån att: 

1. Det kommer inte minska antalet barn som begår brott
Det finns inget vetenskapligt stöd för att bestraffning av yngre barn leder till minskad kriminalitet. Tvärtom visar forskning att sänkt straffmyndighetsålder varken har en avskräckande effekt eller minskar andelen unga som återfaller i brott. När Danmark sänkte straffmyndighetsålder till 14 år kunde man bland annat se att de 14-åringar som omfattades av sänkningen i större utsträckning återföll i brott än de 14-åringar som hamnade under sociala myndigheters ansvar. Under dagens presskonferens lyfte utredningen inte heller någon forskning som visar på att förslaget har önskad effekt.

2. Det är en stor förändring i hur Sverige som land ser på barn som begår brott 

Den straffmyndighetsålder Sverige har idag kan härledas till 1864. Redan då såg man att barn under 15 år inte har ett tillräckligt utvecklat konsekvenstänk för att bestraffas för sina gärningar. Trots tidigare förändringar i samhället med växande kriminalitet, till exempel vid förra sekelskiftet, har Sverige som land stått fast vid grundprincipen att barn inte ska straffas för vuxnas misslyckanden. 

3. Internationell kritik mot förslaget 

Inga andra länder i Norden har en lägre straffmyndighetsålder än 15 år och Sverige har mottagit kritik från FN:s barnrättskommitté att utredningen ens tillsattes. Kritiken är tydlig att sänka straffmyndighetsåldern är att gå mot intentionen av barnkonventionen.

Differentieringen riskerar leda till otydlighet

Utredningen föreslår även att den sänkta straffmyndighetsåldern enbart ska gälla vissa brott. Gränsen föreslås dras vid de brott som idag leder till bevistalan, brott där påföljden är på fyra års fängelse eller mer. Bris ser en problematik med att barnet inte förrän efter domstolen har gjort sin slutgiltiga bedömning kommer veta om hen är straffmyndig eller inte. En bevistalan mot en 14-åring kan alltså inledas gällande ett grovt brott som skulle kunna leda till en straffrättslig påföljd, men där domstolen sedan bedömer det som ett annat typ av brott som ligger lägre på straffskolan och som då inte omfattas av den sänkta straffmyndighetsåldern. Bris ser risker med att det kan leda till otydlighet.

Vill värna brottsoffren och skydda samhället

Regeringen lyfter bland annat att man vill gå vidare med förslaget för att samhället ska skyddas från barn som utgör en fara för sig själv och andra, samt att man vill värna brottsofferperspektivet. Bris ser dock att en sänkt straffmyndighetsålder inte kommer att uppnå den effekten. Brottsoffer kan redan idag få upprättelse genom bevistalan där saken prövas. När det gäller skyddet av samhället saknar Bris analysen av dels den ökade risken att barnet efter avtjänat straff har en ökad återfallsrisk, dels risken att de kriminella som idag ger uppdragen till barnen går ännu längre ner i åldrarna.