Miljön i siffror 2025: Svenskarnas oro för klimatet ökar påtagligt

– Svenskarna känner en påtagligt starkare oro för klimatförändringarna och en tydlig önskan att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller klimat och miljö. Samtidigt är tillståndet för miljön allvarligt och många kurvor pekar i fel riktning. Nu måste politiska beslutfattare lyssna på befolkningens oro och agera, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

Årets upplaga av Naturskyddsföreningens rapport Miljön i siffror presenterar en undersökning som är gjord av Verian i november 2024 på uppdrag av Naturskyddsföreningen (1060 intervjuer genomfördes). Resultatet jämförs med en likadan undersökning som gjordes året innan, då samma frågor ställdes. Den visar att:

• Nästan tre fjärdedelar (74 procent) tycker att det är viktigt att Sverige är ett föregångsland när det gäller klimat och miljö. Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med året innan då siffran var 66 procent.
• Andelen svenskar som är ganska eller mycket oroade över klimatförändringarna har ökat från 67 procent till 73 procent under ett enda år, en ökning med 6 procentenheter jämfört med året innan.
• Andelen svenskar som är ganska eller mycket oroade över förlusten av biologisk mångfald är 73 procent, vilket ligger på ungefär samma nivå som året innan då siffran låg på 74 procent.

Negativa miljötrender
För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram Miljön i siffror – en årlig rapport med statistik och siffror som beskriver tillståndet i Sveriges miljö just nu. Rapporten bygger på offentliga uppgifter bland annat inom områdena klimatförändringar, biologisk mångfald, miljögifter, tillståndet i våra hav och skogar samt hållbar konsumtion. Årets rapport visar att tillståndet för miljön är negativt inom de flesta områden som Naturskyddsföreningen har tittat på. Några exempel:

Antal dagar med snö blir färre (se bifogad grafik). Antalet dagar med snötäcke varierar stort från år till år, men sedan början av 1990-talet är trenden sjunkande och märks allra mest i södra Sverige. I Götaland har antalet dagar med snötäcke nästan halverats jämfört med mitten av 1980-talet, och i Sveland har vintern med snö blivit en månad kortare under samma period.

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sverige minskar (se bifogad grafik). År 2022 var nära 20 procent av jordbruksmarken ekologisk; omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Året efter låg siffran på 18,4 procent.

Upptaget av växthusgaser från mark och skog minskar (se bifogad grafik). För att vi ska klara dagens klimatutmaningar behöver mer kol bindas i skog och mark. Det senaste årtiondet har vi i stället sett en utveckling där allt mindre kol binds, framför allt i skogen. Nettoupptaget av växthusgaser från markanvändning och skogsbruk har minskat från 33,6 miljoner ton år 2022 till 31,2 miljoner ton år 2023. Det beror på minskad tillväxttakt i skogen, samtidigt som både avverkning och insektsangrepp ökat.

Läs hela rapporten Miljön i siffror här och här.