Utökat ROT-avdrag säkrar jobb i byggbranschen och stimulerar ekonomin

Regeringen står inför en mycket svår uppgift, att stimulera ekonomin utan att driva på inflationen. Men det finns åtgärder att vidta. Ett höjt ROT-avdrag skulle säkra jobb i byggbranschen och bidra till en ekonomisk tillväxt, utan att driva på inflationen nämnvärt. Samtidigt skulle det bidra till att fler hushåll får möjlighet att genomföra renoveringar för att minska energiåtgången i sina villor, något som är centralt för att Sverige ska nå sina klimat- och miljömål. Tyvärr valde regeringen att inte ta med detta i vårändringsbudgeten som presenterades 17 april och vi uppmanar nu regeringen att vidta åtgärder i höstbudgeten. Behovet kommer inte att minska.

Andelen byggföretag som uppger att de planerar neddragningar det kommande halvåret är 34 procent enligt Svenskt Näringsliv. I Hantverkarbarometern, en undersökning av Beijer Bygghandel, uppger 46 procent av hantverkarna att orderingången för företaget är sämre än för ett år sedan. I samma undersökning uppger 92 procent att ROT-avdraget är av stor betydelse för hantverkarbranschen.

En byggbransch som störtdyker drabbar inte bara byggbolagen och hantverkarna, utan hela samhället. Byggbranschen är en av Sveriges största sektorer och utgör 12 procent av Sveriges BNP. En hantverkare sysselsätter tre personer inom bland annat service och handel. Så detta är inte bara en fråga för byggbranschen, det handlar om hur väl Sverige ska klara sig igenom den stundande lågkonjunkturen.

Under ett seminarium om ROT-avdraget i riksdagen den 7 mars uttryckte flera talare, bland annat före detta finansminister Anders Borg, att ett utökat ROT-avdrag vore en snabb och enkel lösning för att bidra till ökad sysselsättning i byggbranschen samtidigt som det skulle ha liten effekt på inflationen.

En utredning från Handelns Utredningsinstitut, HUI, som Byggmaterialhandlarna beställt visar att ett återställt ROT-avdrag till 50 procent och höjt tak till 100 000 kr skulle kunna skapa 7 500 arbetstillfällen inom bygg- och installationssektorn.

Ett ökat ROT-avdrag bidrar inte bara till att rädda jobben i byggbranschen, utan även till att fler får möjlighet att energirenovera sina hus. 60 procent av Sveriges småhus är äldre än 50 år, vilket innebär att det behövs omfattande energirenoveringar för att minska exempelvis uppvärmning och energiåtgång. För att ha råd med den investering som krävs är ROT-avdraget många gånger avgörande.

Regeringen borde därför ta tillfället i akt att både återställa ROT-avdraget till 50 procent samt höja taket från nuvarande 50 000 kr till 100 000 kr.

Ett ökat ROT-avdrag skulle bidra till att

1. rädda jobb i byggbranschen
2. stimulera ekonomin utan att driva på inflationen
3. bidra till den viktiga energiomställningen

En fördel med att använda ROT-avdraget är att det är en befintlig reform som visat sig fungera mycket väl. Eventuellt nya förslag för att åstadkomma en förändring skulle ta lång tid att utreda och genomföra. När ROT-avdraget infördes var det för göra svarta jobb vita och för att stimulera konjunkturen. Dessa argument är giltiga fortfarande, men idag behöver vi också tänka på hur vi kan säkra arbetstillfällen i branschen.

Idag får den som äger småhus eller har en bostadsrätts-/ägarlägenhet och vill renovera en skatterabatt upp till 50 000 kr per person och år. Skatterabatten är 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. ROT-avdraget, som infördes 1993, har med åren finslipats till ett tydligt och väl fungerande system som i hög grad skapat arbetstillfällen och minskat svart arbetskraft inom bygg- och installationsbranschen. Inför 2016 sänktes avdraget från 50 procent till nuvarande nivå på 30 procent.

Under 2021 köpte hela 1,15 miljoner svenskar rottjänster för drygt tolv miljarder kronor. Tjänsterna utfördes av 61 800 byggföretag som genererade ett stort antal arbetstillfällen över hela landet.

En ökning av ROT-avdraget kan hjälpa till att stimulera ekonomin, säkra tusentals jobb utan att nämnvärt öka inflationen samt skynda på den viktiga energiomställningen. Det är en vinst för företagen, för hushållen och för samhället i stort.

Samtliga debattörer

Catharina Elmsäter-Svärd,

vd, Byggföretagen

Geir Thomas Fossum

vd, Beijer Byggmaterial

Håkan Larsson

Samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund

Monica Björk

vd, Byggmaterialhandlarna