Skolverket

Färre förskollärare på förskolor med störst behov

Dela

Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.

Förskolebarn utomhus.
Förskolebarn utomhus. Foto: Skolverket

Enligt skollagen ska kommunerna fördela resurser utifrån barnens förutsättningar och behov. Skolverket kan dock visa på att förskolor som har en högre andel barn med mindre gynnsamma socioekonomiska bakgrund och en högre andel barn med utländsk bakgrund i genomsnitt har en något lägre andel utbildade förskollärare. Däremot är antalet barn per personal något lägre på dessa förskolor, vilket betyder att det sker en viss kompensatorisk fördelning.

–Det är i genomsnitt en mindre andel förskollärare på förskolor med störst behov. Det visar att fördelningen av personalresurserna på förskolorna inte är fullt ut kompensatorisk, säger Zara Bergsten, undervisningsråd på Skolverket.


Förskolan är segregerad

Det är första gången Skolverket undersöker segregationen och likvärdigheten i förskolan och hur dessa faktorer påverkar barnens senare skolgång. Med segregation menas en uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrund mellan förskolor. Rapporten visar att segregationen i förskolan är hög, det vill säga att barn med olika socioekonomisk och migrationsbakgrund i hög grad går på olika förskolor. Den socioekonomiska segregationen i förskolan är som högst i storstadsområdena och som lägst i de mindre städerna och landsbygdskommunerna.


–Att förskolan är segregerad är inte så förvånande eftersom vårdnadshavare har laglig rätt till en förskoleplats så nära bostaden som möjligt. Förskolesegregationen speglar i stor utsträckning därför boendesegregationen, där förskolebarn med olika bakgrund också bor i olika bostadsområden, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.


Barn med sämre förutsättningar missgynnas mer av segregationen i förskolan

Rapporten visar att det finns ett samband mellan förskolans sammansättning av barn och barnets senare resultat på nationella proven i årskurs 3 och 6. När Skolverket jämför barn med lika bakgrund så ser myndigheten att de som gått på en förskola med en mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning i genomsnitt har lite lägre resultat på de nationella proven i årskurs 3 och 6. Detta gäller framför allt för de barn som själva har en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. För barn som har den mest gynnsamma socioekonomiska bakgrunden tycks det däremot inte finnas lika starka samband mellan deras provresultat och förskolans socioekonomiska sammansättning. 

–Barn med sämre förutsättningar kan missgynnas av segregationen i förskolan, vilket har betydelse för deras senare skolgång. Det krävs mer för att förskolan och skolan ska kunna kompensera för barns och elevers olika förutsättningar. Här behöver till exempel huvudmännen ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt, säger Pernilla Jonsson.

Skolverket betalar ut statsbidrag och erbjuder stöd för huvudmännen att utveckla kvalitet och likvärdighet. Denna rapport visar på att mycket arbete kvarstår, inte minst för att bryta pedagogiska segregation inom förskolan. Även OECD pekar i en ny rapport på de långsiktiga vinster som satsningar på en förskola av hög kvalitet kan ge barn med mindre gynnsamma hemförhållanden.

Segregation och likvärdighet i förskolan (länk till rapporten på skolverket.se)

Om rapporten

  • I rapporten undersöks bland annat hur segregationen i förskolan har utvecklats under åren 2014–2022 samt hur personalresurser fördelas mellan förskolor med olika sammansättning av barn.
  • Skolverket har följt två årskullar, de barn som gick sitt sista år i förskolan med början hösten 2014 respektive 2017, från förskolan till grundskolan. Där analyseras bland annat deras resultat på de nationella proven i årskurs 3 och 6. Eftersom registerdata inte kan ge en fullständig och helt säkerställd bild av förhållandena ska resultaten läsas med viss försiktighet.

Relaterat

Reducing Inequalities by Investing in Early Childhood Education and Care (OECD)
En europeisk jämförelse av förskolor (Universitet- och högskolerådet)

Nyckelord

Kontakter

Skolverkets Presstjänst

Vi kan hjälpa dig som är journalist att hitta rätt person att prata med eller intervjua. Dessutom kan vi ge dig aktuell information om Skolverket och vår verksamhet.

Tel:08-527 333 00presstjanst@skolverket.se

Bilder

Förskolebarn utomhus.
Förskolebarn utomhus.
Foto: Skolverket
Ladda ned bild
Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.
Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.
Foto: Skolverket
Ladda ned bild

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare28.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning - exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye