Svenska sjökabeln NordBalt stöttar när Baltikum lämnar det ryska elsystemet

Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, har under flera år följt och stöttat sina baltiska kollegor inför denna dag. Det viktigaste bidraget från Sverige i denna frigörelseprocess är sjökabeln NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipéda i Litauen.

NordBalts betydelse för Baltikum ökade i och med den ryska storskaliga invasionen av Ukraina i början 2022. Då slutade nämligen de baltiska staterna att handla el med Ryssland. Men man har fortsatt att vara en del av det ryska synkronområdet. Därmed har de baltiska länderna fortsatt att köpa stabiliserings- eller stödtjänster från sin stora granne i öst för att hålla frekvensen stabil till 50 Hz.

– Inom ett synkronområde är frekvensen alltid densamma och strömmen kan flyta fritt inom området. Skulle störning uppstå kan hela nätet påverkas eftersom allt är sammanlänkat, säger Pontus de Maré.

Stora synkronområden är mer stabila

Det är därför enligt honom bättre att ur ett stabilitetsperspektiv tillhöra ett stort synkronområde. Stora synkronområden som det amerikanska, ryska eller det i Kontinentaleuropa kan effektivare absorbera störningar om till exempel en produktionsanläggning eller en ledning faller bort, jämfört med ett litet synkron-område.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Det är under mellanperioden då Baltikum inte tillhör något större synkronområde som saker inte får gå fel. Då är systemet känsligare för störningar och blir de tillräckligt stora kan systemet kollapsa. För att undvika det står den svenska kabeln NordBalt redo, och delvis Estlink 1 mellan Finland och Estland samt LitPol mellan Litauen och Polen.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger han.

Ett stabilare elsystem

De baltiska staterna har själva gjort stora investeringar för att göra elsystemet stabilare. Enligt Pontus de Maré har det handlat om både investeringar i nya ledningar och i systemutrustning, bland annat synkronkompensatorer som stabiliserar elsystemet.

En konsekvens av att Baltikum lämnar det ryska synkronområdet är att den ryska enklaven Kaliningrad – som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön –isoleras. Det blir ett mycket litet synkronområde, som på egen hand måste klara att upprätthålla ett stabilt elsystem.

Mer om NordBalt