82 procent vill kompensera låginkomsttagare vid dyra klimatåtgärder

Studien Climate Policies: Attitudes and behaviours, som är utförd av tankesmedjan CEVEA i samarbete med Friedrich Ebert Stiftung Nordic Countries och Arena Idé, undersöker kopplingen mellan klimatoro, personligt ansvar och stöd för klimatpolitik.

- Resultaten tyder på att det är möjligt att genomföra både ambitiösa och rättvisa klimatpolitiska åtgärder, säger Kristina Birke Daniels, chef för Friedrich Ebert Stiftungs nordiska kontor.

- Den här studien slår fast att väljarna vill se en politik som är både ambitiös och rättvis. Genom att ta hänsyn till att människor har olika förutsättningar att ställa om beroende på var de bor och vilken inkomst de har kan politiker skapa en omställning som får brett stöd i samhället, säger Lisa Pelling, chef för Arena Idé med särskilt ansvar för välfärds- och demokratifrågor.

Studiens resultat:

1. Klimatoro bland medborgarna: Det finns en stor oro för klimatförändringar i alla tre länder. Personer med högre utbildning är generellt mer oroade över klimatet och känner ett större ansvar att agera, men oron är stor i alla befolkningsgrupper. 

2. Skillnader inom länderna: Skillnader mellan olika inkomstgrupper, utbildningsnivåer och boende i städer eller på landsbygden påverkar både graden av oro och stödet för klimatpolitik. De som bor i städer tenderar att vara mer oroade och stödja klimatpolitik mer än de som bor på landsbygden.

3. Inkomst och geografi: Personer med lägre inkomst är mer oroade över klimatförändringar, men de är också mer kritiska till klimatåtgärder som innebär kostnader för dem. I städer är stödet för klimatåtgärder starkare än på landsbygden, där folk är mer beroende av bilen för sin dagliga transport.

4. Stöd för klimatpolitik: Människor med högre utbildning och de som bor i städer stödjer i högre grad strängare klimatpolitiska åtgärder, som vägavgifter och minskad subvention för fossila bränslen. Personer med högre inkomst är mer benägna att stödja klimatåtgärder, troligtvis eftersom de har större ekonomisk förmåga att hantera de kostnader som åtgärderna medför. 

5. Behovet av rättvisa i klimatpolitiken: Studien pekar på att klimatåtgärder måste vara rättvisa. Ekonomiska incitament, som högre bränslepriser, kan drabba de med lägre inkomst hårdare, särskilt om de är beroende av bilen för att ta sig till jobbet eller få sin vardag att fungera. För att klimatpolitiska åtgärder ska vara effektiva och få brett stöd måste de inkludera omfördelande åtgärder som skyddar de mest utsatta.

Studien presenteras på ett lanseringswebbinarium den 13 februari.
Läs mer här: https://arenaide.se/kalender/turning-concern-into-action/