Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar

Förkortningen ARFID står för avoidant/restrictive food intake disorder och kännetecknas av ett mycket begränsat ätande.

Personer med ARFID undviker viss mat, till exempel på grund av sensoriska egenskaper som smak, konsistens, lukt eller utseende. De kan också uppleva rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att sätta i halsen eller kvävas. I vissa fall har individen låg aptit.

– Ätstörningen är förknippad med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång och till och med vacklande tillväxt. Men en del kan även drabbas av övervikt. Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blir blinda på grund av brist på vitamin A, säger Lisa Dinkler, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

I den nya studien ville forskarna undersöka risken för att även drabbas av andra sjukdomar. Närmare 31 000 barn ur det svenska tvillingregistret ingick i studien. Av dessa identifierades 616 barn (2 procent) med ARFID mellan 6 och 12 års ålder.

Forskarna fann att barn med ARFID hade tio gånger högre risk för intellektuell funktionsnedsättning och autism jämfört med barn utan ARFID.

Även andra tillstånd, såsom refluxsjukdom (sju gånger högre risk), epilepsi (sex gånger högre risk) och kroniska lungsjukdomar (fem gånger högre risk), var avsevärt vanligare i denna grupp.

Utöver den ökade sjukdomsrisken visade studien att barn med ARFID fick fler olika medicinska diagnoser och behövde längre sjukhusvistelser än andra barn. Risken var likartad oavsett kön.

– Våra resultat visar att ARFID är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger Lisa Dinkler.

– Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med ARFID, fortsätter hon.

I framtiden planerar forskarna att studera hur sjukdomen utvecklas i vuxen ålder och vilka genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar sambandet mellan ARFID och andra sjukdomar.

Studien finansierades av bland andra SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning), Fonden för psykisk hälsa, Fredrik and Ingrid Thurings Stiftelse och Vetenskapsrådet. Tre av forskarna har fått forskningsanslag och/eller arvoden från Medici, Evolan, Shire/Takeda, Pearson, Baxter Medical respektive Fresenius Kabi utanför denna studie. Övriga forskare rapporterar att det inte finns någon intressekonflikt.

Publikation

"Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype”Marie-Louis Wronski, Ralf Kuja-Halkola, Elin Hedlund, Miriam I. Martini, Paul Lichtenstein, Sebastian Lundström, Henrik Larsson, Mark J. Taylor, Nadia Micali, Cynthia M. Bulik, Lisa Dinkler, JAMA Pediatrics, online 17 februari 2025, doi:  10.1001/jamapediatrics.2024.6065