Nytt betygssystem: ”Kan bli en viktig pusselbit för en likvärdig skola”

Enligt förslag från Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden ska betyget F slopas helt, och en ny tiogradig skala införs. Det ska göra att fler klarar skolan och får rättvisare betyg.



Vad tycker ni om förslaget som helhet, Robin Smith, förste vice ordförande Sveriges Lärare?

– Det är ett komplext system som utredningen föreslår. Vi måste sätta oss in i detta i detalj men Sveriges Lärare har efterfrågat en bred utredning av betygssystemet, inklusive möjligheterna för och konsekvenserna av att avskaffa betyget F. Utredningen som lämnats möter åtminstone detta krav.

– Nu ska vi som förbund noggrant gå igenom förslaget och lämna remissvar utifrån det. Vi hoppas också på en bred debatt om utredningens förslag i lärarkåren och ska ordna ett öppet remissförfarande så att medlemmar kan lämna synpunkter och medskick.

Vad är bra?

– Behovet av att göra något åt det rådande systemet är helt uppenbart.  Vi vet att vi har problem med betygsinflation. Vi vet också att dagens betygssystem, tillsammans med det marknadiserade skolsystemet, leder till en press på förbundets medlemmar att sätta högre betyg. 



– Den enda kraft som idag står emot en helt ohämmad betygsinflation är Sveriges Lärares medlemmar. Alla andra aktörer i medlemmarnas vardag efterfrågar högre betyg; elever, vårdnadshavare och huvudmän. 

– Vi har också stora bekymmer med att för många elever slås ut. För få elever når idag behörighet till gymnasieskolan och för få elever lämnar den med fullständiga betyg. Att ersätta dagens F kan vara en pusselbit.

– Om förslagen i denna utredning leder till att dessa negativa effekter försvinner eller mildras, och om vi kan upprätta ett betygssystem som är likvärdigt och upplevs som legitimt av elever, lärare och i hela samhället, ja då är mycket vunnet.

– En sak vi också ser är att utredningen understryker betydelsen av lärarsatta betyg, att de är basen för ett trovärdigt system. Ingen känner en elevs kunskaper och färdigheter i skolan så väl som elevens lärare, och det är därför bra att utredningen bygger sitt system på detta fundament.

Vad är dåligt?

– En tidig kritik mot utredningens förslag var att det inte är tillräckligt transparent och att de nationella proven får en större och mer avgörande betydelse än vad alla är bekväma med. Vi får studera förslaget i detalj, lyssna in våra medlemmar och formulera eventuell kritik i vårt remissvar.

Vad behöver göras mer?

– Den svenska skolan dras isär och skillnaderna mellan elevers förutsättningar och prestationer cementeras eller förvärras. Sveriges Lärare vill därför se en större likvärdighet i skolan, på bred front.

– Att ersätta F kan som sagt vara en viktig pusselbit. Men det behövs även andra åtgärder som att lärares förutsättningar för undervisningen och lärandet regleras nationellt.