Inflationen visar åter sitt fula tryne – oklart varför

Stapplande konjunkturförbättring och fortsatt hög arbetslöshet

BNP väntas öka med 1,8 procent i år, en nedrevidering med nästan en halv procentenhet sedan novemberprognosen (se tabell 1). Hushållens konsumtion och företagens investeringar har inte tagit den fart som den förra prognosen förutsatte. Det osäkra läget i omvärlden kan vara en bidragande faktor till denna utveckling.

Trots att BNP-tillväxten väntas hoppa upp rejält från förra året bedöms arbetslösheten i år ligga kvar på samma höga nivå som då. Arbetslösheten har inte varit så hög som den är nu (i säsongsrensade termer) sedan statistikserien började vid millennieskiftet. En stor del av den senaste tidens uppgång beror dock, enligt SCB, på en relativt stor ökning av arbetskraften.

– De närmaste veckorna bör studeras noggrant innan mer bestämda slutsatser kan dras om allvaret i uppgången av arbetslösheten. Att antalet konkurser under förra året var hela 25 procent högre än året innan är inte gynnsamt för arbetslöshetsutvecklingen. Samtidigt sjönk antalet varsel, vilket ger hopp om ljusning på arbetsmarknaden framåt, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Oväntat hög och svårförklarad inflation

De allra senaste månaderna har inflationen tagit ny fart (se diagram 1) och det höga utfallet i januari överraskade de flesta bedömare och även Riksbanken. Mycket tyder på att det i huvudsak är en inhemskt generad inflationsuppgång. De internationella faktorer som tidigare drog upp inflationen till tvåsiffriga tal som drivmedelspriserna, naturgas- och elpriserna, de globala livsmedelspriserna och de globala fraktkostnaderna - har inte haft en utveckling som kan förklara uppgången nu. Dessutom har kronan stärkts påtagligt på senare tid, vilket är gynnsamt för den inhemska inflationen. Vår bedömning är att månadsinflationen mätt med KPIF-XE faller tillbaka i samma takt som den steg (se diagram 1). Det ger en inflation för helåret som blir knappt 1 procent högre än inflationsmålet.

– Tyvärr visar inflationen åter igen sitt fula tryne. Den senaste tidens uppgång i inflationen är svår att förklara. Den motiveras inte av samma globala faktorer som drev upp inflationen kraftigt under 2021–2022. Det är olyckligt om det är ett inhemskt omotiverat prissättningsbeteende som bidrar till inflationsuppgången i ett läge då svensk ekonomi skulle må bra av ytterligare räntesänkningar, säger Robert Boije. 

Styrräntan och den rörliga bolåneräntan sjunker inte lika mycket som väntat

Det oväntat höga inflationsutfallet i januari bidrar, tillsammans med närmast föregående månaders uppgång i inflationen, troligen till att det inte blir någon mer sänkning av styrräntan före sommaren, även om det inte kan uteslutas. Eftersom svensk ekonomi går knackigt bör det ändå bli en sänkning av styrräntan i augusti. Därmed når inte den rörliga bolåneräntan sin botten riktigt lika snabbt som SBAB bedömde i den senaste ränteprognosen (se diagram 2).

Bostadspriserna väntas stiga med knappt 6 procent i år och 4 procent nästa år

När detta år summeras väntas bostadspriserna ha ökat med knappt 6 procent. Nästa år väntas de öka med knappt 4 procent. Det som framför allt bidrar till uppgången är stigande hushållsinkomster. Den senaste tidens uppgång i omsättningen av villor bedöms också ge lite bättre fart i prisuppgången på villor i år jämfört med förra året.

– I genomsnitt över tid drivs bostadspriserna av i huvudsak två faktorer: hushållens inkomster och de lite längre bundna bolåneräntorna. Bedömt utifrån vår prognos över dessa två faktorer ser vi en prisuppgång på bostäder i år på runt 6 procent och 4 procent nästa år. En större uppgång än så kräver antingen betydligt lägre långa bolåneräntor eller ett rejält uppsving i konjunkturen och hushållens inkomster utan att inflationen och räntorna samtidigt stiger för mycket. Det ser vi inte framför oss nu, säger Robert Boije.

Fortsatt trögt för bostadsbyggarna

Antalet påbörjade nya bostäder bedöms i år uppgå till 24 000 för att sedan öka svagt de kommande tre åren (se diagram 3). Först 2028 väntas de vara uppe i 30 000. Det är ungefär det antal nya bostäder som SBAB bedömer skulle behövas varje år de kommande fem åren enbart för att möta upp mot de demografiska behoven (befolkningstillväxten och dess ålderssammansättning).

Samtliga tabeller och diagram återfinns i bifogat pressmeddelande (pdf).