STEM-strategin är ett steg i rätt riktning, men nu krävs resurser

Företagen inom innovations- och kemiindustrin står inför stora rekryteringsbehov, och behöver rekrytera tusentals nya medarbetare de närmaste åren. 

– Behoven ser inte ut att avta. Ska Sverige behålla en internationellt konkurrenskraftig industri krävs krafttag. STEM-strategin är en bra och viktig utgångspunkt, men låt den bli verkstad genom konkreta åtgärder, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM. 

Under de senaste decennierna har resurserna till STEM-utbildningar minskat. Anslagen till utbildningar inom natur, teknik och farmaci motsvarar inte de generella kostnadsökningarna för högskolan och ersättningen är kraftigt underdimensionerad jämfört med andra utbildningsområden i förhållande till kostnadsutvecklingen för högre utbildning. 

– Regeringen behöver återställa resurserna till högre utbildning i kommande budgetproposition. Eleverna behöver mycket mer undervisning än vad anslagen idag möjliggör, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM. 

Även grundskolan och gymnasieskolan behöver garantera en kvalitativ utbildning genom en tillräcklig skolpeng som sätter grunden för framtidens kemister. 

– De praktiska momenten i kemiundervisningen är mycket eftersatta. Strategin kommer inte ensamt göra Sverige till en ledande STEM-nation. Regeringen måste tillföra resurser till STEM-utbildningar inom samtliga utbildningsnivåer, säger Jessica Sjönell, utbildningspolitisk expert, IKEM. 

Under 2024 lät IKEM genomföra en enkätundersökning, riktad till lärare i naturvetenskap i årskurs 4–9. 182 av de svarande undervisade i kemi, och enligt undersökningen är möjligheten att uppleva kemi, exempelvis genom laborationer, den enskilt viktigaste faktorn för att påverka elevernas intresse för kemi. 

– Samtidigt visade undersökningen att de största hindren för att bedriva en stimulerande undervisning är bristfällig tillgång till laborationssalar, utrustning och material. Varje skola måste därför säkras tillgång till moderna laborationssalar, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM. 

Det finns idag ingen reglering som anger hur mycket undervisningstid som ska gå till laboration, utan det är upp till varje rektor att tolka det utifrån läroplan och egna resurser. Det innebär att labbtiden kan variera kraftigt mellan skolor.    

– Regeringen bör därför införa ett riktat statsbidrag för att fler elever ska få laborera fler gånger per termin – en LABBA-peng. Dessutom bör regeringen ge Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur många undervisningstimmar som bör gå till laborationer i grundskolan och i gymnasiet, säger Jessica Sjönell, utbildningspolitisk expert, IKEM