Infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan

Ny forskning för att fylla kunskapsluckor

Forskarna vill nu skapa tydligare skalor och referensramar för att bedöma hur infraljud påverkar både människor och djur. Det finns indikationer på att hälsan kan påverkas mer än vad man trott tidigare. Boende nära vindkraftsparker klagar på sömnbesvär, och två av forskarna som deltar i studien fick migrän när de utförde mätningarna.

Tidigare studier tyder bland annat på att hjärtfunktionen störs vid exponering för infraljud. Det krävs dock fler mätningar och analyser för att forskarna ska vara säkra på hälsoeffekterna.

– Vi ser att infraljudet kan orsaka stress hos djur och sömnproblem hos människor. Men vi vet också att vindkraftverken för med sig relativt höga bullernivåer och vibrationer som påverkar hälsan, och vi vet inte säkert om det är ljud vi kan uppfatta eller infraljud som orsakat hälsoproblemen. Det finns idag heller inget specifikt regelverk kring infraljud och hur det ska hanteras, säger José Chilo.

Samarbete över gränser

Forskningen genomförs i samarbete med forskare vid Uppsala universitet, som har utvecklat en teoretisk modell som visar hur infraljudet sprider sig i vindkraftverkens omgivning. Genom att kombinera modellen med mätningar utförda av Högskolan i Gävles forskare kan man få en säkrare bild av infraljudets spridning och effekter.

– Det finns fortfarande mycket vi inte vet, och vår ambition är att skapa en vetenskapligt förankrad förståelse som kan hjälpa samhället att ta välgrundade beslut om placering av vindkraftverk. Vi har starka indikationer på att människors- och djurs hälsa påverkas negativt av infraljud. Som ytterligare ett exempel så användes infraljud som tortyrmetod mot fångar i Guantanamo, säger José Chilo.

Forskarna planerar nu att ansöka om ytterligare forskningsmedel för att kunna utöka mätningarna och analysera resultatet mer utförligt. Målet är att ta fram tydliga riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverken kan placeras utan att riskera hälsan hos närboende.

Text: Anders Munck

Fakta

Om aktuella mätningar och studier
Forskarteamet från Gävle består José Chilo, Kourosh Tatar och Per Ängskog. Flera studier pågår, och ett flertal vetenskapliga artiklar är under arbete i samarbete med Uppsala universitet. Än finns ingen publicerad vetenskaplig artikel, dock är konferensbidraget med titeln "Infrasound Microphone Network to Monitor Windpark Emissions" (till konferensen I2MTC 2025) granskat och accepterat.

Regelverk om ljud och buller
Arbetsmiljöverket och liknande myndigheter i andra länder har inga specifika gränsvärden för infraljud, men bullerexponering i arbetslivet regleras generellt i termer av decibel (dB). Infraljud inkluderas ibland indirekt, särskilt om det är kraftigt och långvarigt.

I vissa fall används riktlinjer för lågfrekvent ljud (20–200 Hz). Dock är gränsvärden för frekvenser under 20 Hz bristfälligt reglerade.

Infraljud som tortyrmetod
I sin doktorsavhandling från 2011, "Sonic, Infrasonic, and Ultrasonic Frequencies: The Utilisation of Waveforms as Weapons, Apparatus for Psychological Manipulation, and as Instruments of Physiological Influence by Industrial, Entertainment, and Military OrganisationsLänk till annan webbplats.", undersöker Toby Heys utvecklingen av akustiska tekniker som används för psykologisk manipulation och tortyr. I kapitel tre argumenterar Heys för att de akustiska metoder som tillämpas i Guantánamo Bays tortyrceller utgör kulmen och en logisk fortsättning av strategier som utvecklats under de föregående 80 åren. Han spårar denna utveckling från introduktionen av kabelanslutna radiosystem i amerikanska fabriker 1922, via surroundljudteknikerna som användes under belägringen av Waco, fram till de sofistikerade ljudtortyrmetoder som implementerades i Guantánamo Bay.