Kunniga tränare hjälper unga att behålla idrottsglädjen

Det är väl känt att allt fler barn och ungdomar är fysiskt inaktiva i sin vardag. Det är olyckligt, när organiserad idrott främjar fysisk och psykisk hälsa hos unga, utvecklar den sociala kompetensen och leder till fler hälsosamma val även utanför idrotten.

– Tidigare forskning visar att barn och ungdomar som slutar idrotta gör det bland annat för de inte känner särskilt mycket glädje, inre motivation eller kompetens i sin idrott längre. Även stödet från tränaren saknas, säger Andreas Ivarsson, professor i psykologi vid Högskolan i Halmstad.

Ny tränarutbildning

Andreas Ivarsson har i många år forskat om hur fler unga ska vara aktiva i organiserad idrott, bland annat genom fokus på ledare och ledarskap. När Svenska ishockeyförbundet år 2020 gjorde om tränarutbildningen, först och främst den för barn och ungdomar, var han med i processen.

– Jag fick möjligheten att vara med och bistå med teoretisk och forskningsbaserad kunskap när förbundet utvecklade sin tränarutbildning, säger Andreas Ivarsson.

Samtidigt som utbildningen utvecklades och förändrades kunde han följa den upplevda förändringen hos tränarna.

– Det är ganska unikt att som forskare kunna vara med för att studera ordinarie verksamhet, jämfört med att ta fram en testutbildning och mäta den.

I studien jämfördes effekterna av den nya tränarutbildningen. En grupp tränare som hade gått den utvecklade tränarutbildningen jämfördes med en grupp som inte hade gått den ännu. Under och efter utbildningen fick tränarna rapportera olika beteenden, närmare bestämt hur ofta de gjorde så kallade positiva tränarbeteenden. Deras svar jämfördes med svaren från gruppen tränare som inte hade gått den utvecklade utbildningen.

– Det vi såg var att skillnaden låg i kompetensstödjande beteende, att man som tränare arbetar aktivt för att barnen ska känna sig kompetenta på olika sätt. Tränarna upplevde att de visade fler sådana beteenden efter att de hade gått utbildningen.

Tränarnas upplevelser

Dessa beteenden handlar om autonomi, att spelarna känner att de kan påverka sig själva och träningen, och även känslan av att vara kompetent, det vill säga att man faktiskt får lyckas. Ytterligare ett beteende handlar om att stärka känslan av tillhörighet, att man som tränare bryr sig om de unga spelarna.

Tränarnas upplevelser förstärks av Svenska ishockeyförbundets egen medlemsstatistik.

– Föreningar som har många ledare som har gått den förändrade utbildningen tenderar att ha fler barn och unga som börjar idrotta och de föreningarna behåller också fler spelare.

Just nu pågår studier som handlar om barnens och de ungas egna upplevelser av den utvecklade tränarutbildningen.

 

Mer om forskningen och forskningens samhällsnytta

Läs om hela studien i Sport, Exercise, and Performance Psychology:

A Cluster-Randomized Controlled Trial to Increase Youth Ice Hockey Coaches’ Beliefs and Use of Need-Supportive Styles

Utöver Andreas Ivarsson, Högskolan I Halmstad, står även Dennis Bengtsson, Högskolan i Halmstad, Andreas Stenling, Umeå universitet, Jens Nygren, Högskolan i Halmstad och Nikos Ntoumanis, University of Southern Denmark, bakom artikeln.

Studien ingår i forskningsprojektet Hållbart deltagande inom barn- och ungdomsishockey.

Forskningens samhällsnytta

Högskolan i Halmstads forskning har bidragit till samhällsnytta och hållbar utveckling, vilket beskrivs med hjälp av ett så kallat impact case.

Impact case: Forskning om idrottsglädje som stärker tränarutbildning

Forskningens samhällsnytta, exempel inom Hälsoinnovation