Högskolan i Halmstad

Genomtänkta val när gymnasieelever använder AI i skolarbetet

Dela

Många elever använder ChatGPT i sitt skolarbete. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar att natur- och teknikgymnasieelever har bra strategier i sin AI-användning. Detta trots att de överskattar sin kunskap och egentligen har väldigt liten förståelse för hur en sådan avancerad språkmodell egentligen arbetar.

Ung person vid dator
Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad

– Lärare och föräldrar behöver förstå hur eleverna använder AI eftersom eleverna redan har tillgång till AI-verktygen och kommer att använda dem ännu mer i framtiden, säger Federico Valeri, doktorand i informatik på Högskolan i Halmstad.

Eftersom AI-utvecklingen går så snabbt har ytterst få tidigare studier handlat om just gymnasieelevers användning av stora språkmodeller (LLM), exempelvis ChatGPT, inom biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Forskarna bakom den aktuella studien var dock inte överraskade över att användningen av ChatGPT visar sig vara utbredd. I en enkätundersökning svarade nästan 90 procent av eleverna på naturvetenskaps- och teknikprogrammen att de den senaste månaden hade använt någon form av generativt AI-verktyg, som exempelvis ChatGPT, i skolan. 35 procent uppgav att de hade använt AI minst fem gånger under perioden.

Begrepp

Över 60 procent av eleverna använder AI för att förstå begrepp, vilket är betydligt fler än de som använder AI för att sammanfatta texter. Framför allt använde de ChatGPT i biologi.

– Att sammanfatta texter skulle kunna vara ett sätt att avlasta en stor del av arbetet, men det kan också vara problematiskt för lärandet om läsning är en viktig del av lärandeprocessen. Däremot innebär användning av AI som stöd för att förstå begrepp inte samma problem, säger Federico Valeri.

Enkätsvaren visar att över 62 procent av eleverna upplever att de har tillräckliga kunskaper för att använda AI som stöd i sina studier i naturvetenskaps- och teknikämnena.

– Det är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att det visade sig att det flesta hade väldigt liten förståelse för hur AI-modeller egentligen fungerar.

Forskarna har gjort djupintervjuer med 12 elever för att få mer förståelse om hur och varför eleverna använde ChatGPT.

– Överlag visade intervjuerna att eleverna inte kan så mycket om AI, även om några har större intresse och kunskap om algoritmer, matematik och statistik. Trots det hade eleverna vettiga och genomtänkta strategier för att interagera med verktyget, säger Federico Valeri och fortsätter:

– Det är lite förvånande, vi trodde att goda kunskaper om AI skulle ha större inverkan på elevernas strategier.

Välkända strategier

Beroende på hur frågorna formuleras till ChatGPT, så kallade promptar, kan kvaliteten på svaren variera otroligt mycket.

– Eleverna använde det som liknar de välkända strategierna för promting. Både de som var okunniga om AI och de som var mer kunniga hade bra strategier.

Goda strategier beskriver Federico Valeri som att ge mycket kontext, exempelvis att man är gymnasieelev och att det handlar om ämnet biologi.

– Skriver man däremot bara ”vad är växthuseffekt” får man inte så bra svar, säger Federico Valeri och fortsätter:

– Eleverna vet att ChatGPT kan hitta på fakta, så de ställer inte rena faktafrågor. Eleverna jobbar också iterativt, det vill säga, först ställer de en fråga och får de då inte ett bra svar finslipar de frågorna efter hand. Det är också en god strategi.

Eleverna berättade att de initialt hade använt ChatGPT mer som en vanlig sökmotor.

– Efter hand använde de verktyget på ett smartare sätt, trots att de inte hade lärt sig mer om verktyget tekniskt. Eleverna uppgav också att, om de hade varit på lektionerna och hade mer ämneskunskap, blev de bättre på att använda ChatGPT till skoluppgifterna.

Mer om forskningen

En enkät besvarades av 450 studenter under mars 2024 och djupintervjuer med 12 elever gjordes under april 2024 på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på Gymnasieskolor i södra Sverige. Frågorna handlade om STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Bakom studien står Federico Valeri, doktorand, Pernilla Nilsson, professor, och Anne-Marie Cederqvist, universitetslektor, samtliga vid Högskolan i Halmstad.

Läs hela artikeln i Computers and Education: Artificial Intelligence:

Exploring students’ experience of ChatGPT in STEM education

Studien ingår i Federico Valeris avhandlingsarbete och finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontakter

Länkar

Om Högskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstad 
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00
https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Byggnader som batterier – så kan flerbostadshus avlasta elnätet19.3.2025 08:20:27 CET | Pressmeddelande

I takt med att energisystemet förändras och andelen förnybar energi ökar, blir behovet av att anpassa energianvändning efter tillgång allt större. En studie från Högskolan i Halmstad visar att stomvärme – där byggnadens stomme används som värmelager – kan vara en del av lösningen. – Ju mer av energin som kommer från sol och vind, desto viktigare blir det att kunna styra byggnadernas energianvändning efter tillgången. På så sätt kan vi ta vara på så mycket som möjligt av den förnybara energin, säger Johan Lind, doktorand vid Högskolan i Halmstad.

”Att ses som en innovatör” – statusens roll i vårdens digitalisering20.1.2025 08:06:23 CET | Pressmeddelande

Digitaliseringen inom hälso- och sjukvården har tagit fart de senaste åren, men vad får vårdpersonalen att ta till sig ny teknik? Svaret är mer komplext än vad man kanske kan tro. Forskning från Högskolan i Halmstad visar att känslor och status spelar avgörande roller när sjukvården digitaliseras. – Vårdpersonalens intresse för digitala teknologier handlar om mer än bara praktisk nytta, säger Luís Irgang Dos Santos, som nyligen lade fram sin avhandling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye