Ny lag om biometri i brottsbekämpningen

Biometri inom brottsbekämpning

Med biometri inom brottsbekämpning brukar avses automatiserade metoder för att identifiera en person baserat på dennes karaktärsdrag. Det kan till exempel vara metoder för att jämföra fingeravtryck, ansiktsbilder och DNA-profiler. 

De lagändringar som träder i kraft 1 juli 2025 innebär att biometriska uppgifter får tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i betydligt större utsträckning än vad som är tillåtet idag. Polisens register för bland annat DNA-profiler och fingeravtryck ska ersättas av nya, mer omfattande biometriregister. Lagförändringarna innebär också att biometriska uppgifter från personer misstänkta för allvarlig brottslighet ska kunna jämföras med Migrationsverkets motsvarande register.   

- De förändringar som ger en direkt påverkan för Rättsmedicinalverket är att DNA-baserad släktforskning kommer att kunna nyttjas för att hjälpa polisen identifiera en person misstänkt för mord eller vissa typer av grova sexualbrott, säger Cajsa Älgenäs, chef för Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping. 

Polismyndigheten ansvarar

Nationellt forensiskt centrum, NFC, inom Polismyndigheten kommer att ansvara för att ta fram en process för DNA-baserad släktforskning. Som förslaget ser ut nu kommer den rättsgenetiska verksamheten inom RMV att få i uppdrag av NFC att ta fram en så kallad utökad DNA-profil från ett spårprov och rådata. 

I ett faderskapsärende analyseras ett 20-tal positioner i arvsmassan. För att kunna identifiera en misstänkt person genom mer avlägsna släktingar behöver fler positioner analyseras. En utökad DNA-profil kan därför bestå av uppemot en miljon positioner. Polisen kommer sedan att ladda upp den utökade DNA-profilen i en släktforskningsdatabas. 

Kraftfull metod – under rätt förutsättningar

Cajsa Älgenäs förklarar att metoden kan vara kraftfull – om förutsättningarna är de rätta. 

- Om provet är av relativt god kvalitet, om gärningspersonen kommer från en ”släktforskande” population och om det finns goda underlag för traditionell släktforskning är sannolikheten att kunna identifiera en misstänkt person väldigt stor, förklarar Cajsa Älgenäs.  

Ny lag med begränsningar

Den nya lagen kommer dock med begränsningar i hur den får användas. Detta beror bland annat på den stora mängd känsliga personuppgifter som kan komma att behandlas. Nyttjandet av metoden har av lagstiftaren därför begränsats till förundersökningar gällande mord, grov våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn och den får endast användas när andra utredningsåtgärder har uttömts. Antalet ärenden begränsas också till ett fåtal per år.  

Trots begränsningarna är Cajsa Älgenäs hoppfull att metoden kan bli användbar. 

- Jag är säker på att vi med denna metod kommer att kunna hjälpa polisen att klara upp tidigare olösta brott, avslutar Cajsa Älgenäs.