Ökat förtroende för hälso- och sjukvården i Region Uppsala

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell undersökning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som visar hur människor lokalt och i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården. Den nu aktuella undersökningen genomfördes under två perioder år 2024 (se fakta nedan) genom en mix av webbenkät och telefonintervjuer. I Uppsala län svarade 2 220 invånare, från 18 år och uppåt.

-Det är glädjande att förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Uppsala fortsätter att öka. Att 70 procent av länets invånare har stort eller mycket stort förtroende för vården är ett tydligt bevis på det fantastiska arbete som våra medarbetare utför varje dag. Vi kommer att fortsätta arbeta hårt för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten på vården, så att alla invånare i Uppsala län känner sig trygga med att vården finns där när de behöver den, säger Helena Proos (S) regionstyrelsens ordförande.

71 procent av befolkningen i Uppsala län har stort eller mycket stort förtroende för sjukhusen, motsvarande genomsnitt i riket är 67% procent. Förtroendet för vårdcentralerna i Uppsala län har ökat bland länets befolkning (67 procent), jämfört med föregående år (62 procent). Förtroendet är lägre i Heby kommun (44 procent) och Tierp kommun (57 procent), samt högre i Uppsala kommun (70 procent) och Östhammar kommun (68 procent). Förtroendet för såväl vårdcentraler som sjukhus är alltså högre i Uppsala län än genomsnittet i riket.

64 procent av invånarna i länet anser att väntetiderna till vårdcentralerna är rimliga, det är en ökning från föregående års undersökning (60 procent). Något färre i Heby kommun (56 procent), Knivsta kommun (61 procent) och Enköping kommun (62 procent) anser att väntetiderna är rimliga. Medan något fler i Älvkarleby (73 procent), Östhammar (72 procent) och Håbo (71 procent) kommun anser att väntetiderna är rimliga. Dock anser en lägre andel av länets invånare att väntetider till sjukhus är rimliga (49 procent).

Undersökningen visar också att 88 procent av Uppsala läns befolkning anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Den äldre befolkningen anser detta i högre grad än de yngre, och kvinnor anser det i högre utsträckning än män. För länets kommuner är resultatet i nivå med genomsnittet i länet, förutom för Heby kommun där något färre (82 procent) instämmer i att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver.

59 procent av invånarna i länet uppfattar att vården ges på lika villkor, uppfattningen skiljer sig dock åt mellan män och kvinnor. 67 procent av männen uppfattar att vården ges på lika villkor, men endast 52 procent av kvinnorna.

Merparten av länets invånare, 80 procent, instämmer i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar deras levnadsvanor (exempelvis bruk av alkohol och tobak). Fler i de yngre åldersgrupperna (18–39 år) anser detta, jämfört med de äldre åldersgrupperna.

Fakta Hälso- och sjukvårdsbarometern 2024

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som avser att fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård.

Datainsamlingen för 2024 års undersökning har genomförts i två omgångar; 2 april - 4 juni samt 27 september – 26 november. Sammanlagt har 55 850 personer över 18 år i hela landet svarat på enkäten som genomfördes med mixad datainsamlingsmetod.

Hälso- och sjukvårdsbarometern finns att läsa i sin helhet med samtliga resultat på SKR:s webbplats.