Barnrapporten 2025: Skadligt innehåll på nätet påverkar barns mående

Idag släpper Bris Barnrapporten 2025. Genom att sammanställa analyser från Bris stödjande samtal med barn med aktuell forskning, utvärderingar från myndigheter och politiska förslag och förändringar i lagstiftning, synliggör rapporten barns uppväxtvillkor och var samhällets stöd brister.  

Utmärkande i rapporten

Under 2024 hade Bris 64 004 stödjande samtal med barn, en ökning med 24 procent jämfört med 2023. De vanligaste orsakerna till att barn söker stöd är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, och våld.  

– Det är en stor ökning jämfört med tidigare år och ett resultat av att vi kunnat öka tillgängligheten och resurserna i stödet för att bättre möta barns stödbehov. Samtidigt ser vi att vi att köerna fortsatt är långa. Det behövs göra mer för att varje barn ska få en trygg uppväxt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.  

Barnrapporten 2025 fokuserar särskilt på tre områden som på olika sätt fått stora konsekvenser för barn – ätstörningar, gängkriminalitet och barns digitala liv.   

Ätstörningar ett allt större samhällsproblem  

Genom åren har ätstörningar blivit en allt vanligare kontaktorsak när barn söker stöd hos Bris. Sedan 2016 har samtalen ökat med 395 procent och under 2024 hade Bris 3 804 stödjande samtal ätstörningar, det är mer än 10 samtal varje dag. Den stora ökningen i samtal om ätstörningar skedde i samband med pandemin, en utveckling som inte bara syns hos Bris. Sedan pandemin får allt fler barn och unga vård för ätstörningar. 

Samtalen om ätstörningar har stor bredd och barn beskriver allt från trevande tankar och känslor, till livshotande tillstånd och tvånginsatser. I samtalen framkommer även att många barn som har en ätstörning som handlar om att äta mindre eller inte alls, ofta börjar begränsa sitt ätande i skolan.  

Svårt för barn att ta sig ut ur kriminella nätverk 

Gängkriminalitet är inte ett vanligt samtalsämne när barn vänder sig till Bris, men de senaste två åren har samtalen ökat kraftigt. Under 2024 tog Bris emot 919 samtal om kriminalitet och ungefär hälften av dem handlade om gängkriminalitet. Den vanligaste anledningen till att barn sökte stöd för gängkriminalitet var att barnet själv var involverad och vill ha hjälp att ta sig ut.  

– Samtidigt som många barn uttrycker en vilja att komma bort från det som de fastnat i och få vara sig själva igen, så ser vi också hur de beskriver tydliga hinder för att faktiskt kunna ta sig ut. Här måste vi lyssna och skapa bättre förutsättningar att stötta barn i en väldigt utsatt och svår situation, säger Magnus Jägerskog.   

I samtalen framgår det att många barn som har svårt att känna tillit till vuxna och att det finns en osäkerhet kring om det faktiskt finns något som kan hjälpa. Det finns också praktiska hinder som att barnet anses vara skyldig pengar, och inte minst är den hotbild som kan finnas något som försvårar möjlighet att ta stöd.  
 

De digitala plattformarnas ansvar 

Barn och unga använder digitala verktyg i allt större utsträckning. I takt med det ökade användandet syns också en tydlig ökning av samtal om utsatthet på nätet. Bris möter idag baksidor av barns medieanvändning som organisationen inte gjorde för fem år sedan.  

När barn beskriver de skadliga delarna på nätet handlar det ofta om att ha sett ett otäckt klipp och nu få in mer liknande i sitt flöde, men det handlar även om att bli utsatt för kränkningar, övergrepp och våld.  

– För oss är det tydligt att de digitala plattformarna måste ta ett större ansvar för att säkerställa en trygg miljö för barn. Barn ska inte se klipp på dödskjutningar, rekryteras att begå våldsbrott, utsättas för övergrepp eller matas med osunda ideal, säger Magnus Jägerskog.  
 

Barnrapportens övergripande slutsatser 

Barn möts av skeva kroppsideal och reglerar sin kost. Samhället behöver främja sundare relationer mellan kropp och mat. För barn i behov av vård måste både vården och vårdkedjan måste förbättras.    

Arbetet med att förebygga gängkriminalitet är för kortsiktigt och ineffektivt. Det behövs en tioårig blocköverskridande överenskommelse för att stärka barns uppväxtvillkor.  

Dagens digitala plattformar har inte byggts med barn i å tanke. Idag ser vi effekterna. De digitala plattformarna måste ta det primära ansvaret för att säkerställa trygga digitala miljöer för barn.