Många elever upplever bristande studiero i skolan

Delrapport två av Attityder till skolan visar att vissa elevgrupper upplever sämre studiero än andra. Tjejer har en sämre studiero än killar och elever på fristående skolor har en sämre studiero än elever på kommunala skolor. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de har en sämre studiero än elever med svensk bakgrund. Elever i klasser med låg andel högutbildade föräldrar upplever mer problem med ljudnivån i klassrummet och att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna.

 - Vi ser allvarligt på att det är alltför många elever som upplever att de inte har studiero på lektionerna. Det är särskilt allvarligt att det drabbar vissa elevgrupper mer än andra. Detta då vi vet att bristande studiero riskerar att påverka både elevernas kunskapsutveckling och mående, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.

Behöriga lärare viktigt för en god studiero

Lärarnas uppfattningar om arbetsmiljön och studieron för eleverna varierar mellan lärare i grundskolan och i gymnasieskolan. Lärare som arbetar i gymnasieskolan ger en mer positiv bild än lärare som arbetar i grundskolan.

Det är vanligare att behöriga lärare och lärare med många år i yrket upplever att eleverna har studiero och att ljudnivån inte är för hög på lektionerna. Detta pekar mot att yrkeserfarenhet förbättrar lärarnas förmåga att skapa en god undervisningsmiljö för eleverna. Det skulle delvis också kunna bero på att de mest erfarna lärarna i högre grad undervisar på skolor som har mindre utmaningar med elevgrupperna.

 - Alla elever har rätt till studiero. Det är viktigt att skolans olika kompetenser samarbetar för att se till att alla elever får rätt insatser. Detta gäller särskilt skolor där eleverna har mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Det ska inte spela roll var du kommer från, i vilken familj du är född och vilken skola du går på, säger Thomas Furusten, undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för rapporten.

Många elever saknar inflytande och delaktighet i undervisningen

Rapporten visar också att många elever i högstadiet upplever att de inte har inflytande eller känner delaktighet i undervisningen. De anger i lägre grad än elever i mellanstadiet och gymnasieskolan att vuxna i skolan lyssnar när de har något att säga. Fler elever i högstadiet upplever också att lärarna inte förklarar varför de ska lära sig olika saker och vad de ska göra för att få ett visst betyg.

Det är också fler tjejer än killar som upplever att de inte kan säga vad de tycker på lektionen. Var tredje tjej och var femte kille i högstadiet uppger att de sällan eller aldrig säger vad de tycker. Tjejer i högstadiet är dessutom mer kritiska till lärarnas förmåga att göra dem intresserade av ett ämne.

Olikheterna mellan olika elevgruppers upplevelser är problematiska

Sammanfattningsvis pekar rapporten på att det är problematiskt att det finns stora olikheter mellan hur olika elevgrupper upplever sin skolvardag när det gäller studiero, inflytande och delaktighet.

 - Vi vet att många av dessa utmaningar i hög grad beror på att förutsättningarna för lärarnas undervisning ser olika ut. Det gäller exempelvis storleken på undervisningsgrupper, skillnader i elevgruppernas sammansättning och tillgången till lärverktyg och skolbibliotek, säger Thomas Furusten.

Frågor som rör elevers tillgång till stöd och upplevelse av trygghet i skolan kommer att fördjupas i delrapport tre respektive fyra av Attityder till skolan 2024. Den första delrapporten publicerades i december 2024 och fokuserar på områdena trivsel, stress och motivation.

Skolverket har tagit fram ett flertal olika stödmaterial för rektorer, lärare, elevassistenter, skolmentorer och resurspedagoger i hur de kan arbeta praktiskt med trygghet och studiero. 

Fler resultat från delrapport två av Attityder till skolan

• Cirka tre av tio elever på mellan- och högstadiet upplever att de alltid eller ofta blir störda av hög ljudnivå på lektionerna.
• En stor andel av eleverna upplever inte att lärarna är tydliga med syften och förväntningar.
• Över hälften av lärarna anser att de har för stora undervisningsgrupper.
• Var tionde elev uppger att de inte fått undervisning i källkritik av sina lärare.
• Få elever i högstadiet och gymnasieskolan uppger att de besöker biliotek på skoltid. Elever på fristående skolor besöker mer sällan ett bibliotek på skoltid än elever på kommunala skolor.
  
  

Fakta om undersökningen Attityder till skolan

Attityder till skolan 2024 är den tionde omgången av Skolverkets attitydundersökning till elever och lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Undersökningen spänner över ett brett spektrum av frågor. Den handlar bland annat om relationen mellan elever och lärare, undervisningen, stöd och trygghet. 
Till skillnad från tidigare omgångar av undersökningen redovisas resultaten från Attityder till skolan 2024 i flera delrapporter. Syftet är att genom kortare rapporter fokusera på några frågor åt gången och på så sätt göra innehållet mer lättillgängligt. 2024 deltog omkring 6 400 elever och 3 300 lärare i undersökningen.

Ta del av rapporten

Attityder till skolan 2024. Delrapport 2: Studiero, elevinflytande och lärverktyg

Relaterat

Attityder till skolan - elever och lärare om sin skolvardag. Skolverkets samlingssida om undersökningen med alla delrapporter.Främja trygghet och studiero  

Kontaktuppgifter

För frågor eller önskemål om intervju, kontakta Skolverkets presstjänst via e-post presstjanst@skolverket.se eller telefon 08-527 333 00.