Ny rapport: Kommunsektorns skuldtillväxt fortsätter i takt med ökade investeringar

Rapporten visar att kommunsektorns låneskuld stiger i högre takt jämfört med tidigare år. Under 2023 ökade kommunsektorns låneskuld med strax under 58 miljarder kronor, motsvarande 7,1 procent, till 877 miljarder kronor. I volym är ökningen den näst största under 2000-talet. Tillväxttakten under 2023 bryter den låga tillväxttakt som funnits under de två senaste åren. När det gäller investeringsnivå så har vi under 2023 haft den högsta nivån sedan 2010. Sektorns totala investeringsnivå 2023 var 218 miljarder kronor och av dessa investeringar genomfördes 81 procent i kommunkoncernerna och 19 procent av regionkoncernerna.

Demografi och reinvesteringar är de två faktorer som främst påverkar omfattningen av de kommunala investeringarna. Under 2020-talet har det demografiska trycket minskat. Det föds färre barn än tidigare och nettoinvandringen till landet är lägre vilket resulterat i en minskad befolkningstillväxt. Däremot ökar antalet äldre över 85 år och behovet att till exempel bygga äldreboenden ökar.

- Vår rapport visar att investeringarna ökat kraftigt 2023 samtidigt som resultatet i sektorn är lågt. Denna kombination innebär en kraftigare ökning av låneskulden. Det är positivt att se att en allt större andel av investeringarna idag har möjliggjorts med en hållbar finansiering, än tidigare. Investeringarnas karaktär har börjat förändrats i takt med att befolkningstillväxten minskat och allt fler anläggningstillgångar når sin tekniska livslängd. Detta innebär att en lägre andel av investeringarna utgörs av bostäder och nya verksamhetslokaler medan en högre andel utgörs av ersättningsinvesteringar och investeringar i vattenledningar, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

När det gäller arbetet med att koppla hållbara investeringar till hållbar finansiering så har intresset från kommunsektorn kontinuerligt ökat de senaste åren. Under 2023 uppgick volymen för olika former av hållbara finansieringslösningar till cirka 160 miljarder kronor. I dagsläget använder drygt 200 av landets 310 kommun- och regionkoncerner någon form av hållbar finansieringsprodukt.

Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2023 till 83 109 kronor, vilket motsvarar en ökning med 5 256 kronor jämfört med 2022. Låneskulden i relation till BNP och kommunsektorns omsättning har de senaste åren visat en nedåtgående trend, men steg igen 2023. Låneskuldens andel av BNP var 14,1 procent år 2023, en ökning från 13,8 procent år 2022.

Andel investeringar i fastigheter minskar

Sammantaget i kommunkoncernerna minskade andelen investeringar i fastigheter och exploatering från 60 till 54 procent mellan 2022 och 2023. Andelen investeringar i infrastruktur (gator, vägar, parker, hamnar och flygplatser) var oförändrad mellan 2022 och 2023 och uppgick till 13 procent.

Andelen investeringar i vatten- och avloppsreningsverk, samt tillhörande ledningar och investeringarna i fjärrvärme- och elproduktion samt nät och utrustning för el-, data- och telekommunikation har ökat. Dessa områden svarade för 27 procent av de totala investeringarna 2023, vilket är en ökning på fyra procentenheter sedan 2022.

Fortsatt ökad låneskuldstillväxt framåt

- När det gäller investeringsvolymerna framåt så förväntar vi oss att dessa fortsätter att öka i nominella termer. Det närmaste året kan vi komma att se en viss återhämtning i samhällsekonomin vilket kan påverka lånebehovet framåt, samtidigt som det makroekonomiska läget och osäkerheten i omvärlden gör utvecklingen svår att bedöma framöver, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Enligt Kommuninvests rapport förväntas låneskuldstillväxten bli cirka 9 procent för 2024 på grund av en låg självfinansieringsgrad men en fortsatt hög investeringsnivå. För åren 2025 till 2027 är förväntningen en tillväxttakt omkring 6 procent per år. Detta är siffror som alltså ligger under en långsiktigt historisk nivå.

Läs rapporten: Den kommunala låneskulden 2024

*Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2024 års utgåva avser 2023 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2023 på Kommuninvests hemsida, under fliken Den kommunala låneskulden.

För ytterligare information
Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef, tel: 073 078 06 35
e-post: emelie.varja@kommuninvest.se
Victoria Preger, kommunikationschef, tel: 070-266 87 26
e-post: victoria.preger@kommuninvest.se