Ny forskningsrapport: Hur träffsäkra är svenska kommunala befolkningsprognoser?

Befolkningsprognoser utgör det viktigaste planeringsunderlaget för kommunal verksamhet. Information om hur antalet invånare i olika åldersgrupper väntas utvecklas över tid är helt avgörande för att kunna planera för framtida behov inom vitt skilda områden såsom bostadsbyggande, infrastruktur, vattenförsörjning, utbildning och omsorg. Varje år fattas betydande investeringsbeslut med utgångspunkt i vad befolkningsprognoserna visar.

Resultaten visar att den prognosticerade folkmängden i genomsnitt avviker från den folkbokförda folkmängden med knappt två procent, fem år efter den tidpunkt när prognosen ställdes, och med drygt tre procent efter 10 år. Efter fem år råder genomsnittligt en överskattning om 0,3 procent, men när 10 år har gått har överskattningen förbytts i sin motsats, en underskattning om 2,2 procent. Resultaten för specifika åldersgrupper visar att prognoser för 0-åringar har högst avvikelse, vilket är väntat givet svårigheter att förutse födslar. Träffsäkerheten är betydligt bättre för äldre åldersgrupper undantaget 19–24-åringar som är i en flyttintensiv ålder vilket ökar prognosavvikelsen.

– För en större kommun får varje procentenhets avvikelse i en befolkningsprognos stora konsekvenser på verksamhetsplaneringen. Rapportens resultat visar hur utmanande det kan vara att göra långsiktiga prognoser och pekar därmed på betydelsen av att kontinuerligt och systematiskt följa upp och jobba med kommunens befolkningsstatistik, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

Studien kommer även fram till slutsatsen att födda, in- och flyttning visar ökande prognosavvikelse över tid, medan dödsfall förblir relativt stabila.

Rapportens resultat bidrar till en bättre förståelse för befolkningsprognoser och dess implikationer för styrning genom att visa beslutsfattare hur stora prognosernas felmarginaler brukar vara för befolkningen totalt, och i några av dess subgrupper. Jämfört med träffsäkerheten som rapporterats i liknande studier utförda i andra länder står sig svenska kommuners prognoser väl.

Rapporten är skriven av Jan Amcoff, professor vid kulturgeografiska institutionen på Uppsala Universtiet, Thomas Niedomysl, docent i kulturgeografi och forskare vid Stockholms universitet samt verksam som analyschef på Uppsala kommun samt av Sophia Phylactou, student i kulturgeografi vid Uppsala universitet. De har fått finansiellt forskningsstöd av Kommuninvest för att skriva rapporten.

Läs rapporten här: "Hur träffsäkra är svenska kommunala befolkningsprognoser?"

För mer information:

Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef, tel: 073-078 06 35
e-post: Emelie.varja@kommuninvest.se

Victoria Preger, kommunikationschef, tel: 070-266 87 26
e-post: victoria.preger@kommuninvest.se