Knepigt när AI möter vardagen i primärvården

Även om AI-verktyg används för en första bedömning av vårdsökande patienter, så kallad triagering, för en mer effektiv och säker primärvård, saknas det kunskap om hur det praktiska införandet bäst går till. Forskare vid Högskolan i Halmstad har undersökt strategier för att införa AI i samband med triagering.

– För ledare inom sjukvården är inte själva tekniken problemet, utan implementeringen. Studien hjälper oss att förstå inom vilka områden som det är relevant att utveckla strategier för implementeringen, säger Elin Siira, biträdande universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.

Snabbare inför patientmöte

Triage är en process för att bedöma och prioritera patienter med utgångspunkt från symptom och sjukdomshistoria. I det här fallet är det en chatt som assisteras av AI som ställer följdfrågor beroende på den sökandes svar. Till personalen genererar AI-verktyget en rapport med en sammanfattning över patientens svar, eventuella bilder som patienten har bifogat och förslag på diagnoser. Med hjälp av rapporten kan vårdpersonalen bättre och snabbare förbereda sig inför mötet med patienten.

Studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer och andra i ledande befattning i primärvården, på såväl mer traditionella vårdcentraler som digitala vårdinstanser. Vid tillfället för intervjuerna använde sig fyra svenska regioner av systemet.

– Forskning inom området baseras ofta på hypotetiska resonemang. De här intervjuerna bygger på praktisk erfarenhet av att införa AI-system, säger Elin Siira.

Positivt men med hinder

Överlag var ledarna positiva till att införa AI. De såg dock ett antal hinder, dels kopplade till hälso- och sjukvårdspersonalen, dels till organisationen.

– Personal som var ovan vid att jobba med nya hjälpmedel, smarta telefoner och liknande kunde vara oroliga kring hur de skulle arbeta med verktyget och vad det skulle göra. Läkare lyfte också det centrala i det kliniska mötet med patienten. Vad ska AI kunna hjälpa till med där? undrade man, säger Elin Siira.

En viktig åtgärd var att involvera personalen att känna ägandeskap för teknologin. Man jobbade med att förbygga rädsla och skepsis och hade möten mellan avdelningar och regioner för att bygga erfarenheter. Det skapades så kallade superanvändarnätverk där några kollegor var mer ansvariga och kunniga.

– För att möta frustration att verktyget ”har lagts på” personalen uppifrån, poängterade ledarna att personalen har stor makt. Arbetet görs längst ut i vårdkedjan och då kan inte ledningen detaljstyra hur verktyget ska användas.

Skapa vana

Vissa vårdcentraler var ovana vid att hantera patienter och triagering digitalt över huvud taget, och patienterna var ovana vid att söka vård digitalt.

– Det ledde till att fler patienter sökte vård på flera sätt, både digitalt och genom att ringa och kanske till och med besöka vårdcentralen. Ett sätt att möta detta var att anpassa införandet efter den digitala mognaden. Först behövde de vårdsökande få lite vana av att söka digitalt, sedan kunde kanske AI-verktyget kopplas in.

Samtidigt uppmanades personalen att instruera och stödja patienter i att söka vård digitalt i stället för att ringa.

Teknologin i sig

Ledarna tog också upp hinder med själva teknologin.

– Verktyget hade en oförmåga att hantera bakomliggande sjukdomar, som att koppla ihop smärta i en led med tidigare reumatism eller illamående med graviditet, säger Elin Siira.

AI-verktyget hade inte heller tillgång till patientens journal i sammanställningen till personalen. Det var en besvärlig faktor att AI-verktyget och befintliga system inte var ihopkopplade. Elin Siira menar att det är överraskande att ledarna pratade så lite om det:

– Personalen tvingades jobba i krångliga och utdaterade system och fick klippa och klistra mellan AI-verktyget och journalsystemet. Det innebar dubbelarbete. Systemen är dock ett problem som ledarna har ytterst lite kontroll över.

Ledarna uppmanade personalen att ta självständiga beslut och lita på sin egen kunskap. Personalen uppmanades också att rapportera brister till företaget bakom AI-verktyget. Samtidigt var verktyget i ständig utveckling:

– AI-verktyget ”lär sig” hela tiden, till skillnad från andra system som snarare uppgraderas då och då, säger Elin Siira.

Implementeringen det stora

Ledarna verkar, enligt studien, vara ute efter att AI-verktyget skulle skapa omedelbart värde för att arbetet ska bli bättre eller mer effektivt. Samtidigt menar de att nyttan framförallt komma att märkas längre fram.

– Ledarna var väldigt måna om att vara ajour med den tekniska utvecklingen och AI, och behövde ta till en hel del improvisation i införandet. De kan inte vänta på det perfekta AI-systemet, för då har de missat det stora arbetet som är implementeringen, säger Elin Siira.

Mer om forskningen

Intervjuer genomfördes med 13 verksamhetschefer och andra personer i ledande fattning under 2022–2023. Studien genomfördes i samverkan med företaget bakom verktyget och tre verksamheter inom primärvården i tre olika regioner.

 Forskarna bakom studien är Elin Siira, Jens Nygren och Daniel Tyskbo, samtliga vid Högskolan i Halmstad.

Läs hela artikeln i BMC Primary Care:

Healthcare leaders’ experiences of implementing artificial intelligence for medical history-taking and triage in Swedish primary care: an interview study

I en annan nyligen publicerad studie från samma grupp forskare gjordes en kartläggning av kunskapsläget inom AI-baserad triage:

Mapping and Summarizing the Research on AI Systems for Automating Medical History Taking and Triage: Scoping Review

Just nu pågår studier om vad patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen tycker om arbetet med att införa AI-verktyg.

Forskningsprojektet: Digital anamnes och triage i primärvården