Cancer är vår tids stora hälsoutmaning – stora regionala skillnader

– Idag lever 600 000 människor med eller efter cancer, 70 000 personer insjuknar varje år. Om femton år kan det handla om 100 000 nya fall per år.  Vi har verktygen att vända den här utvecklingen, men för att lyckas behöver Sverige en långsiktig och handlingskraftig nationell strategi för hur vi ska besegra cancer, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. 

Antalet personer som lever med cancer ökar. Tack vare den forskning som har bedrivits de senaste åren överlever allt fler en cancerdiagnos, men insjuknandet ökar också. Fram till år 2040 beräknas antalet cancerfall öka från 70 000 till 100 000 per år. En viktig anledning är att vi lever längre och blir bättre på att upptäcka cancer. Samtidigt ökar antalet cancerfall kopplade till livsstilsfaktorer. Men genom förändrade levnadsvanor skulle mer än 16 000 cancerfall kunna förebyggas i Sverige, varje år. 

Det är stora skillnader mellan Sveriges regioner både när det gäller insjuknande och dödlighet i cancer men även när det gäller tid mellan diagnos och behandling.  

Norrbotten har haft det lägsta insjuknandet i cancer under flera år, både för män och för kvinnor. På Gotland är det 40 procent högre cancerinsjuknande bland män jämfört med Norrbotten. För kvinnor ses den största skillnaden mellan Norrbotten och Blekinge där det skilde 27 procent i insjuknande år 2019-2023.  

I Östergötland, Blekinge och Jämtland-Härjedalen behandlades färre än 35 procent av patienterna inom ledtiden för det standardiserade vårdförloppet (SVF) under 2024. Ingen region är i närheten av målet om 80 procent och på riksnivå fick hela 25 000 personer vänta längre än angiven tid under 2024.  Bara tre regioner når över 55 procent - Värmland, Stockholm och Gotland. 

Mer än varannan patient som utreds inom SVF måste vänta längre än angiven ledtid. Exempelvis behövde 39 procent av lungcancerpatienterna inom SVF vänta mer en än månad längre på operation under 2024.  

Det här är en utveckling som framför allt har ett mänskligt pris, men också innebär höga samhällskostnader. På uppdrag av Cancerfonden har Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram nya siffror för kostnader kopplat till cancer:  

• Samhällskostnaden för cancer uppgick år 2022 till 57,9 miljarder kronor. 
• De årliga kostnaderna förväntas öka med 23 procent till år 2050 och då uppgå till 71,4 miljarder kronor per år 
• Om förebyggande åtgärder införs så att de påverkbara cancerfallen skulle minska med 5000 fall per år, kan samhället spara minst 3,2 miljarder kronor per år redan från år 2030. 
  
  

– Det här är ytterst konservativa beräkningar, men visar på stor potential både inom det hälsofrämjande arbetet och vården. Även mindre förbättringar kan ge stora effekter. Främst räknat i det mänskliga lidande som sjukdomen orsakar, men även i kostnader för samhället, säger Ulrika Årehed Kågström. 

I sitt remissvar på utredningsförslaget till uppdaterad nationell cancerstrategi är Cancerfonden i grunden positiv, men efterlyser betydligt högre ambitioner. 

– Den nationella strategin måste ta höjd för de utmaningar vi står inför, men också de möjligheter och framsteg som morgondagens forskning och cancervård rymmer. Vi efterlyser skarpare siffersatta mål och ett tydligare nationellt ansvar, säger Ulrika Årehed Kågström. 

För att cancervården ska fortsätta utvecklas krävs att forskningen stärks både i Sverige och internationellt. En ökad global konfliktnivå riskerar nu att drabba internationella forskningssamarbeten och minska tillgängligheten av viktiga tekniker, till exempel AI. I USA har grundforskningen och kliniska studier, inklusive cancerforskningen, drabbats av stora neddragningar.  

– Även om svensk och europeisk forskning fortfarande står stark, måste vi vara beredda på att forskningsläget förändras. De internationella samarbeten som varit bas för forskningsgenombrott är inte längre en självklarhet. Om andra tar ett steg tillbaka, måste Sverige och Europa ta ett kliv fram, säger Ulrika Årehed Kågström som också är ordförande för Union för International Cancer Control (UICC). 

FAKTARUTA 

• 600 000 lever med eller efter cancer idag 
• 70 000 personer insjuknar varje år. 
• 100 000 cancerfall förväntas varje år efter 2040 
• 23 000 dör i cancer varje år 
• 7 av 10 överlever sin cancer 
• 16 000 cancerfall per år kan kopplas till våra levnadsvanor. 
• 57.9 miljarder uppgick de samhällsekonomiska kostnaderna till 2022 
  
  

Källa: Cancerfonden - statistik om cancer i samhället 

Se bilagor för ytterligare fakta om regionala skillnader och  en sammanfattning av Cancerfondens remissvar till den nationella cancerstrategin.