Pressinbjudan: STEM-strategin: Från ointresse till engagemang

Ett starkt skolväsende där utbildning vilar på vetenskaplig grund är en förutsättning för att svensk högre utbildning och forskning ska kunna ha en långsiktigt stark position. Ämnesdidaktisk forskning inom STEM, från förskola till högre utbildning, är helt central för att Sverige ska utvecklas som en framstående kunskapsnation.

Regeringens STEM-strategi föreslår både kort- och långsiktiga insatser från förskola till forskning och högre utbildning, med fokus på att tidigt fånga ungas intresse för STEM och lyckas behålla det hela vägen genom utbildningssystemet. Men hur kommer den ämnesdidaktiska forskningen strategin till nytta?

Medier är välkomna att delta – anmälan till seminariet görs till per.andersson@iva.se senast den 21 mars.

Program, måndag 24 mars 2025 kl. 16:00 - 18:00

• Ämnesdidaktisk forskning och STEM. Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet och Pernilla Nilsson, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet.
• Presentation av regeringens STEM-strategi. Maria Nilsson, statssekreterare och Hugo Lindgren, utbildningsdepartementet. 
• Undervisningsutvecklande forskning inom STEM-ämnenas didaktik. Maria Andrée, professor i naturvetenskapernas didaktik, Stockholms universitet.
• Wisdome – Visualisering för att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering Linköpings universitet, ledamot IVA samt akademiledamot KVA.
• Hur vi kan fylla barns och ungas ryggsäckar med mer STEM? Anna Danielsson, professor i Naturvetenskapernas didaktik Stockholms universitet, ledamot i kommittén för utbildning, KVA.
• Avslutande reflektioner. Hans Ellegren, ständig sekreterare KVA och professor Sylvia Schwaag Serger, verkställande direktör IVA.

Bakgrund
Kunskap inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) är grundläggande för såväl skola som högre utbildning, då de bidrar till kritiskt tänkande, utveckling och innovation. I flera länder har insatser för att förbättra elevers attityder och prestationer inom STEM-områdena inletts. Grundskolan lägger grunden för barns och elevers förmågor och intressen från tidig ålder och gymnasieskolan utvecklar elevernas kunskaper i teknik, matematik och naturvetenskap. Många elever väljer idag att inte läsa gymnasieutbildningar som teknikprogrammet eller naturvetenskapsprogrammet, trots att de ofta leder till goda jobbmöjligheter senare i livet. Samtidigt visar flera internationella undersökningar att svenska resultat inom STEM-ämnen inte ligger i topp.

Ämnesdidaktisk forskning svarar på frågorna om vad, hur, varför och för vem undervisning i ett ämne ska organiseras för att skapa goda förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling.