Kompetensutveckling och arbetstidsförkortning, en ekvation som inte går ihop?

 - Chefer ansvarar för den dagliga verksamheten vilket ger dem en unik inblick i vilka effekter en arbetstidsförkortning skulle få. Därför är deras perspektiv viktigt att ta med i debatten, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.   

Så hur ställer sig chefer till arbetstidsförkortning med bibehållen lön? Nästan hälften av cheferna vill se över arbetstidens längd generellt. Tre av tio chefer menar att den bör ses över för vissa branscher och två av tio menar att arbetstidens längd inte bör förändras.  

 - Undersökningen visar att det finns stöd för att se över arbetstiden bland Sveriges chefer. Den visar också att det skiljer sig mellan olika branscher och verksamheter. För Ledarna blir det tydligt att en eventuell arbetstidsförkortning* måste regleras via avtal som tar hänsyn till verksamheters olika förutsättningar. Den svenska modellen bygger på att parterna förhandlar och kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten ska gå in och lagstifta. Vår rapport visar att en majoritet av cheferna, 62 procent, håller med oss i det, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.

En majoritet av cheferna bedömer att en arbetstidsförkortning kan ge positiva effekter som mer nöjda medarbetare, lägre sjukskrivningstal och lägre personalomsättning. Samtidigt ser de risker för negativa effekter för dem själva i rollen som chef. Minskad tid för medarbetarna, ökad stress och mindre utrymme för kompetensutveckling är några av de effekter som cheferna själva lyfter fram. Mer än hälften av cheferna tror inte heller att det är möjligt att genomföra en arbetstidsförkortning för sina medarbetare med bibehållen produktion i verksamheten.

Dessutom tror cheferna att övertidsuttaget för medarbetarna kan öka, de får försämrad löneutveckling och ett mindre utrymme för kompetensutveckling.

 - I Ledarnas rapport Livslångt lärande för chefen – behöver chefen kompetensutveckling?, (2023) uppger fler än 40 procent av cheferna att de i hög eller i ganska hög utsträckning har behov av kompetensutveckling de närmaste två åren. Inte minst för att klara den gröna omställningen. Om både chefer och medarbetare får mindre tid för kompetensutveckling kan det i förlängningen påverka samhällsekonomin negativt, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.

Några övriga resultat ur rapporten:

• Nästan hälften av cheferna tycker att arbetstidens längd bör ses över.

• 62 procent förordar att arbetstidsförkortning bör regleras genom avtal och inte genom lagstiftning.

• 56 procent tror inte att det är möjligt att genomföra arbetstidsförkortning med bibehållen produktion i verksamheten.

• En majoritet tror dock att kortare arbetstid skulle leda till nöjdare anställda, lättare att rekrytera, lägre sjukskrivningstal och lägre personalomsättning.

• Fler än hälften tror att kortare arbetstid skulle innebära ökade verksamhetskostnader.

• Fyra av tio tror att arbetstidsförkortning skulle leda till mindre utrymme för kompetensutveckling, ett utökat övertidsuttag och sämre löneutveckling för medarbetarna.

• Chefer som är kvinnor tenderar att ha en mer positiv syn på förkortad arbetstid än männen.

• 52 procent bedömer inte att det är möjligt med förkortad arbetstid för dem själva utan att det skulle påverka produktionen eller kvaliteten i deras arbete.

• 60 procent tror att deras egen välmående skulle bli bättre, men samtidigt att stressen skulle öka (47 procent).

• Yngre chefer tenderar att ha en mer positiv syn på hur kortare arbetstid skulle påverka deras uppdrag som chef.

 Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Ledarna, med syfte att undersöka chefers inställning till arbetstidsförkortning i allmänhet och hur de bedömer möjligheter och eventuella konsekvenser för den verksamhet de ansvarar för, för deras medarbetare och för sig själva i sin chefsroll. Med arbetstidsförkortning avses genomgående 6-timmarsdagar fem dagar i veckan eller 8-timmarsdagar fyra dagar i veckan med bibehållen lön. Detta var också tydligt uttalat i den enkät respondenterna besvarat. 1 055 chefer med underställd personal besvarade enkäten under perioden 7–18 oktober 2024. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 43 procent. Av dessa är 49 procent kvinnor och 51 procent män. Knappt hälften av cheferna (46 procent) arbetar i offentlig sektor, 52 procent i privatsektor samt övriga i idéburen sektor. Cheferna finns representerade på samtliga hierarkiska nivåer som fördelar sig enligt nedan:

Endast tre procent av cheferna uppger att de redan har eller har prövat arbetstidsförkortning. Denna andel är dessvärre för liten för att kunna göra meningsfulla jämförelser med dem som inte har gjort det.

Arbetstidsförkortning – mer eller mindre jobb för chefen?
Vi har frågat fler än 1  000 chefer hur de bedömer att en arbetstidsförkortning skulle påverka den verksamhet de ansvarar för och dem själva i sin chefsroll. Och vad tänker cheferna om arbetstidsförkortning i allmänhet?

Arbetstidsförkortning har under senare tid debatterats flitigt och är en aktuell fråga i avtalsrörelsen 2025. Ett perspektiv som i princip helt saknas är chefers inställning. Vilka positiva respektive negativa effekter tror de att en arbetstidsförkortning skulle medföra?

Chefer har ansvar för den dagliga verksamheten och har därmed möjlighet att på ett unikt sätt bedöma effekterna av arbetstidsförkortning om den blev verkligheten hos dem.

*Med arbetstidsförkortning avses genomgående antingen en förkortning från dagens normalarbetstid till 6 timmar fem dagar i veckan alternativt 8 timmar fyra dagar i veckan, med bibehållen lön.

Läs hela rapporten (including summary in English): Arbetstidsförkortning – mer eller mindre jobb för chefen?

Inspelat webbinarium oktober 2024: Arbetstidsförkortning – mer eller mindre arbete för chefen?