Nytt verktyg ska förebygga suicid i idrottssverige – Suicide Zero och Sirius Fotboll samarbetar för att främja psykisk hälsa hos idrottande ungdomar

Självmorden bland unga ökar och suicid är idag den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15-24 år. Idrottsrörelsen engagerar många av dessa – omkring 90 procent av alla barn och unga i Sverige har någon gång varit med i en idrottsförening. Samtidigt har många idrottsföreningar under de senaste åren kontaktat Suicide Zero för råd och hjälp för att kunna stötta unga medlemmar som mår dåligt. Det blev startskottet för initiativet Idrottshoppet – ett digitalt material med stöd och verktyg som är speciellt framtagna för att användas i idrottsrörelsen.  

Genom materialet får ledare lära sig att identifiera varningssignaler på psykisk ohälsa och hur man bäst agerar när man ser att någon mår dåligt. Idrottshoppet innehåller också övningar och samtalsstöd med syfte att hjälpa barnen och ungdomarna att sätta ord på sina känslor, vilket är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot suicid/psykisk ohälsa.  

– Så många som 5000 barn och unga försöker ta sitt liv i Sverige varje år. Idrottsrörelsen engagerar många unga och är därför en viktig arena för att prata om de här frågorna. Vi vill hjälpa ledare, föräldrar och andra av de engagerade eldsjälarna i klubbarna så att de kan stå rustade med verktyg, både för att främja barn och ungas mående och i situationer när de märker att någon inte mår bra, säger Camilla Rosenkvist, projektledare för Idrottshoppet på Suicide Zero.  

Ny boll ska göra det enklare att prata känslor 

För att göra det enklare för föreningarna att använda materialet har man tagit fram Hoppbollen. Det är specialdesignade bollar för fotboll, handboll och basket med reflektionsfrågor från Idrottshoppet som hjälper ledare att skapa en tryggare idrottsmiljö. Först ut att börja använda bollarna är den allsvenska fotbollsklubben IK Sirius. 

Bollen används som samtalsstartare för att normalisera diskussioner kring psykisk hälsa och för att göra det lättare för unga att sätta ord på sina känslor. Bakgrunden är att forskning visar att barn som kan uttrycka hur de mår är bättre rustade för att senare klara livets tuffa utmaningar. Men då måste de också erbjudas en miljö där det är tryggt att prata om känslor.  

– Fotboll är glädje, vänner och gemenskap, men många känner också press och ställer höga krav på sin egen prestation. Det är viktigt för oss som klubb att våra aktiva mår bra och att vi har förutsättningar att fånga upp de som inte gör det. Vi vill skapa en trygg miljö där det är okej att prata om känslor och där kan Idrottshoppet och Hoppbollen verkligen spela en roll, säger Oscar Zettergren, akademi- och ungdomschef, Sirius Fotboll.  

Fem tips på hur tränare kan hjälpa barn och unga att prata om känslor 

1. Skapa en trygg miljö – Uppmuntra en kultur där det känns naturligt att prata om känslor, både på och utanför planen.

2. Var uppmärksam – Notera förändringar i beteende, som att en spelare drar sig undan, tappar energi eller förändrar sitt engagemang.

3. Ställ öppna frågor – Fråga "Hur mår du idag?" eller "Hur kändes träningen?" istället för frågor som bara kan besvaras med ja eller nej.

4. Erbjud stöd och vägledning – Om någon mår dåligt, visa att du bryr dig och hänvisa vid behov vidare till professionell hjälp.

5. Använd rätt verktyg – Ta hjälp av Idrottshoppet, eller liknande material, för att få konkreta metoder att arbeta med i laget. 

Hoppbollen och Idrottshoppet finns tillgängliga för idrottsföreningar över hela landet. För de barn och ungdomar som inte håller på med en av de tre bollsporterna har Suicide Zero tagit fram vattenflaskor med reflektionsfrågor från materialet. Läs mer här. 

För mer information, kontakta: 

Camilla Rosenkvist, Projektledare Idrottshoppet 
camilla.rosenkvist@suicidezero.se
+ 46 (0)732 51 91 89