Undersökning bekräftar att Europas befolkning vill att EU ska skydda dem

Europaparlamentets Eurobarometerundersökning som offentliggörs i dag visar ett historiskt högt stöd för EU-medlemskapet kopplat till fred och säkerhet.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola kommenterar resultatet av undersökningen: ”Två tredjedelar av de tillfrågade européerna vill att EU ska spela en större roll för att skydda dem. Detta är ett tydligt krav på handling som vi kommer att bemöta. Europa måste bli starkare så att våra medborgare kan känna sig tryggare. Europaparlamentet kommer att se till att varje förslag som läggs fram är tillräckligt djärvt och ambitiöst för att matcha den allvarliga hotbild som Europa står inför. Europa måste öka takten i dag, annars riskerar vi att bli överkörda i morgon”.

66 % av de tillfrågade EU-medborgarna vill att EU ska spela en viktigare roll för att skydda dem mot globala kriser och säkerhetsrisker. Denna åsikt är särskilt stark bland de yngre som svarat på enkäten. På nationell nivå varierar resultaten i frågan om att EU ska ha en starkare roll från 87 % i Sverige till 47 % i Rumänien och 44 % i Polen.

Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade EU-medborgarna (74 %) anser att deras land har gynnats av att vara medlem i EU. Det är det högsta resultat som någonsin registrerats i en Eurobarometerundersökning för denna fråga sedan den ställdes första gången 1983. I undersökningen nämner de tillfrågade att EU bidrar till att upprätthålla fred och att stärka säkerheten (35 %) som de främsta skälen till att de tycker att medlemskapet är fördelaktigt. Bland svenskarna tycker 79 % att Sverige har gynnats av EU-medlemskapet.

Dessutom råder det bred enighet bland de tillfrågade EU-medborgarna om att EU:s medlemsländer bör vara mer enade för att möta de nuvarande globala utmaningarna (89 %) och att EU behöver mer resurser för att hantera de kommande utmaningarna (76 %). Motsvarande siffror bland svenskarna är 95 % respektive 71 %.

Medborgarnas prioriteringar

I en snabbt föränderlig geopolitisk miljö är försvar och säkerhet (36 %) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) de områden som EU bör fokusera mest på för att stärka sin ställning i världen, enligt de tillfrågade. Detta är också de frågor som stod högt på dagordningen vid förra veckans möte i Europeiska rådet där Europaparlamentets talman efterlyste snabbare åtgärder och djärvare ambitioner. Medan resultaten för försvar och säkerhet är stabila jämfört med februari/mars 2024, har resultaten för konkurrenskraft, ekonomi och industri ökat med fem procentenheter. Dessa två prioriteringsområden följs av energioberoende (27 %), livsmedelssäkerhet och jordbruk (25 %) samt utbildning och forskning (23 %). För svenskarnas del är EU:s värden, som demokrati och skyddet av mänskliga rättigheter, högst i topp (40 %). Därefter följer säkerhet och försvar samt klimatförändringarna (38 % vardera).

Ekonomiska frågor och säkerhetsfrågor ligger i topp bland de frågor som de tillfrågade vill att Europaparlamentet ska prioritera. Fyra av tio européer nämner inflation, stigande priser och levnadskostnader (43 %) som prioriteringar, följt av EU:s försvar och säkerhet (31 %), kampen mot fattigdom och social utsatthet (31 %) samt stöd till ekonomin och nya arbetstillfällen (29 %). Inflation, stigande priser och levnadskostnader är en huvudprioritering i alla åldersgrupper och får högst resultat i Portugal (57 %), Frankrike (56 %), Slovakien (56 %), Kroatien (54 %) och Estland (54 %). Bland svenskarna svarar över hälften (54 %) av de tillfrågade att klimatförändringarna bör vara en prioritering för Europaparlamentet. Därefter följer kampen mot terrorism och organiserad brottslighet (40 %).

I Europaparlamentets senaste Eurobarometerundersökning framgick det att inflation och levnadskostnader spelade en viktig roll i det senaste EU-valet och den ekonomiska situationen fortsätter att vara ett stort bekymmer för många människor inom EU. En tredjedel (33 %) förväntar sig att deras levnadsstandard kommer att bli sämre under de kommande fem åren, vilket är sju procentenheter mer än i juni-juli 2024. Detta gäller för 53 % av de tillfrågade i Frankrike (ökning med 8 procentenheter) och 47 % av de tillfrågade i Tyskland (ökning med 15 procentenheter). Bland de tillfrågade i Sverige svarar 17 % att deras levnadsstandard kommer att bli sämre medan 59 % svarar att deras levnadsstandard troligtvis kommer att förbli oförändrad. 

Fred och demokrati fortsätter att vara EU:s kärnvärden

När vi ser till vilka värden européerna vill att Europaparlamentet ska försvara kommer fred (45 %), demokrati (32 %) och skyddet av mänskliga rättigheter i EU och i världen (22 %) i första hand. Resultaten för denna fråga har varit stabila över åren vilket understryker EU-medborgarnas orubbliga stöd för EU:s grundläggande värden och principer.

Två tredjedelar av EU-medborgarna stödjer en starkare roll för Europaparlamentet

Som de historiska trenderna visar vänder sig EU-medborgarna i kristider till EU för åtgärder och lösningar. När EU uppfattas som enigt och levererar resultat är stödet högt - vilket är fallet just nu. 50 % av de tillfrågade har en positiv bild av EU. Under det senaste decenniet har denna siffra endast varit högre en gång (52 %) vilket var under våren 2022 i efterdyningarna av den ryska invasionen av Ukraina. Den positiva bilden av Europaparlamentet fortsätter att ligga stabilt på en hög nivå (41 %). Några månader in i mandatperioden vill fler än sex av tio (62 %) EU-medborgare att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med februari-mars 2024, några månader före EU-valet i juni 2024.

I Sverige är andelen som har en positiv bild av EU (68 %) högre en det europeiska genomsnittet. Även den positiva bilden av Europarlamentet (53 %) är högre i Sverige. Däremot svarar färre av de tillfrågade (45 %) att Europaparlamentet bör spela en viktigare roll. Det är dock fortfarande en ökning med 4 procentenheter jämfört med den tidigare mätningen från februari-mars 2024.

Fullständiga resultat finns här.

 

Bakgrund: Europaparlamentets Eurobarometerundersökning vintern 2025 genomfördes av Verian (tidigare Kantar/Sifo) mellan den 9 januari och den 4 februari 2025 i alla 27 EU- medlemsländer. Undersökningen genomfördes via personliga intervjuer, vilket även kompletterades med videointervjuer i Tjeckien, Danmark, Finland, Malta, Nederländerna och Sverige. Totalt har 26 354 personer intervjuats, varav 1073 från Sverige. EU-resultaten har viktats utefter befolkningsstorleken i varje land.