Stora skillnader i socioekonomi bland offer och gärningspersoner vid dödligt våld jämfört med övriga befolkningen

−­­ Vi vet sedan tidigare att såväl utsatthet för brott som delaktighet i brott är ojämnt fördelat i befolkningen, och att personer från mer resurssvaga grupper registreras för brott i högre grad men samtidigt även är mer brottsutsatta än personer från socioekonomiskt starka grupper. Vi vet också att dessa skillnader ökat över tid. Det vi ser nu är att detta även gäller för den grövsta brottsligheten – det dödliga våldet, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.

Utbildningsnivån var lägre bland offer och gärningspersoner än i befolkningen i stort, och det var betydligt färre som var förvärvsarbetande. Många hade också låga inkomster. Omkring hälften av offren och gärningspersonerna hade en inkomst som motsvarar den tiondel i befolkningen med lägst inkomster.

−­­ Det var också omkring tre gånger så många bland offren och gärningspersonerna som bodde i områden med stora socioekonomiska utmaningar, och dubbelt så stor andel levde i ett ensamstående hushåll med barn än i befolkningen som helhet. Andelen som hade lagförts för brott året innan det dödliga våldet var 20 gånger större än andelen som lagförts för brott i befolkningen i stort, säger Lisa Westfelt.

På övergripande nivå liknar offer och gärningspersoner varandra i relativt hög grad inom de flesta områden som ingår i studien. Men samtidigt framträder skillnader när man delar upp de två grupperna på olika typer av dödligt våld. Den socioekonomiska situationen var mer olik inom de typer av dödligt våld där man kan anta att offer och gärningspersoner i högre grad befinner sig i olika sociala kontexter. Det gäller till exempel vid dödligt våld av en annan familjemedlem än en partner (där det exempelvis kan handla om fall där vuxna barn dödar sina äldre föräldrar), vid dödligt våld i samband med rån eller inbrott samt dödligt våld av en psykiskt sjuk gärningsperson (där det inte finns andra motiv).

När det gäller dödligt våld i nära relationer såg den socioekonomiska situationen i genomsnitt något bättre ut än inom andra typer av dödligt våld, både bland gärningspersonerna och offren. När det gäller dödligt våld i kriminella miljöer är bilden dock den motsatta.

−­­ De senaste åren har det skett en förskjutning i sammansättningen av offer och gärningspersoner vid dödligt våld, mot ett allt större antal och andel fall i kriminell miljö. Det påverkar de flesta resultaten över tid. Enligt registeruppgifter har offer och gärningspersoner i denna miljö generellt sämre socioekonomiska förutsättningar än de inblandade vid andra typer av dödligt våld, säger Lisa Westfelt.

Rapporten visar att andelen med utländsk bakgrund var större bland såväl offer som gärningspersoner än i befolkningen som helhet, vilket gäller alla typer av dödligt våld utom för offer för dödligt våld i samband med rån eller inbrott. Studien visar också att överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund var större bland offren för dödligt våld än bland gärningspersonerna. Överrepresentationen har också tydligt ökat bland yngre brottsoffer, medan bilden inte är lika entydig för utvecklingen bland gärningspersoner.

Om studien

I studien Offer och gärningspersoner vid dödligt våld undersöker Brå brottsoffrens och gärningspersonernas socioekonomiska situation och demografiska bakgrund vid tiden för det dödliga våldet, liksom deras tidigare brottsbelastning. Studien kartlägger likheter och skillnader mellan gärningspersoner och offer, mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper samt mellan olika typer av dödligt våld. Med hjälp av officiell statistik och tidigare forskning görs också jämförelser med befolkningen i stort, och studien beskriver också förändringar över tid under perioden 2005–2021.

Rapporten finns att ladda ner på bra.se

Kontakt

• Lisa Westfelt, utredare: 08-527 58 438, lisa.westfelt@bra.se
• David Shannon, enhetschef: 08-527 58 445, david.shannon@bra.se