Vägunderhållet helt i Riksförbundets smak

Det handlar om regeringens uppdrag till Trafikverket inför myndighetens planeringsperiod 2026-2037. Alltså vilken inriktning de kommande årens satsningar skall ha. Den avgörande formuleringen i regeringens nya uppdrag är att ”Under planperioden ska Trafikverket återta underhållsskulden för väginfrastrukturen och så långt som möjligt för järnvägsinfrastrukturen.”

–En sådan formulering kan myndigheten inte runda, man måste prioritera vägnätet högre än man gjort hittills menar Jacob Sidenvall, pressekreterare hos Riksförbundet M Sverige.

I höstas presenterade infrastrukturminister Andreas Carlsson en stor satsning på vägnätet. Det rör sig om 354 miljarder kronor att användas till ”vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.”

­–Det nya nu är att Trafikverket får en tydlig beställning på att ta igen underhållet av vägarna. Det är formulerat som ett hårt krav från regeringens sida, och det är helt i linje med det vi drivit under många år säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige.

Stora delar av det statliga vägnätet är byggt före 1970 och många vägar har överskridit sin tekniska livslängd. I åtminstone tre decennier har väginfrastrukturen varit underfinansierad. I dag räknar man med att underhållsskulden i det statliga vägnätet är på 25 miljarder kronor.

–Det är ledsamt och något vi tjatat om länge, för underhåll och nyinvesteringar i vägnätet är bland de mest effektiva satsningar man kan göra på infrastrukturområdet. I det nya uppdraget till Trafikverket skrivs dock samhällsekonomisk lönsamhet in som en vägledande princip, det talar för att vägnätet får högre prioritet hos Trafikverket de kommande åren, enligt Jacob Sidenvall.

En annan viktig sak för Riksförbundet M Sverige är att länsplanerna nu stärks. Det innebär ett helhetsgrepp om vägnätet som talar för att satsningarna når fler, det är också något vi efterfrågat under lång tid.

Ytterligare ett mål är att man under planeringsperioden ska öka bärigheten på vägarna. Arbetet med att ställa om det statliga vägnätet till bärighetsklass 4 har pågått sedan 2018. Det handlar om en framtidssäkring där klimat- och hållbarhetsarbete kräver effektivare transporter oavsett om lastbilarna är eldrivna eller inte.

–Svensk industri finns i hela landet och vägnätet måste tåla tunga transporter hela vägen fram till råvarorna och produktionsanläggningarna, säger Jacob Sidenvall. Det är glädjande att se ett så frimodigt vägval från politikens sida och medlemmarna i Riksförbundet M Sverige kan förhoppningsvis få se säkrare och bättre vägar framöver.