Framgångsrikt år i kampen mot arbetslivskriminalitet

- Arbetslivskriminalitet hotar både seriösa företag och enskilda människor. Vi ser en tydlig effekt av vårt samordnade arbete. Genom fler kontroller och skärpta metoder har vi kunnat identifiera fler brott och säkerställa en rättvis konkurrens. Ingen ska behöva arbeta under osäkra och olagliga förhållanden, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan på Arbetsmiljöverket.

Ökade myndighetskontroller ger resultat

Nekade utbetalningar, återkrav och minskade arbetstillstånd för riskfyllda branscher visar på framgång i arbetet. Insatserna riktas huvudsakligen mot riskbranscher såsom restaurang, handel, bilverkstäder och byggsektorn. Genom att samordna resurser och dela information mer effektivt kan myndigheterna nu identifiera och agera mot arbetslivskriminalitet snabbare och mer målinriktat.

- Många gånger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet. Samarbetet mellan våra myndigheter och nya möjligheter att dela information har gett oss bättre verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin, säger Mats Berggren, biträdande chef Noa, Polismyndigheten.

Fler upptäckta brott och miljontals kronor återkrävda

De ekonomiska resultaten av arbetet har varit betydande. Totalt har myndighetssamverkan genererat drygt 91 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, avgifter och höjda skatter till det allmänna.

- Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter, utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. Att våra insatser har lett till större återkrav och förhindrade utbetalningar visar att vi går i rätt riktning, säger Nina Blomkvist, nationell samordnare mot arbetslivskriminalitet, Skatteverket.

Arbetet med att identifiera utsatta arbetstagare har varit en prioritet under 2024 och kommer att fortsätta under 2025. Utländsk arbetskraft utan kännedom om svenska lagar och regler är ofta särskilt utsatta för exploatering.

- Individer utsatta för människohandel eller människoexploatering har identifierats i en mängd branscher, bland annat restaurang, grön näring och skönhet- och

kroppsvård. Vi behöver utveckla våra metoder inom samverkan för att personerna ska få tillgång till de stödinsatser de har rätt till, säger Paulina Bolton, utredare vid Nationella samordningen mot prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten.

Ny lagstiftning och utvecklade arbetssätt

I juli 2024 trädde en ny lag med sekretessbrytande bestämmelser i kraft, vilket har underlättat informationsdelning mellan myndigheter. Detta har gjort kontroller mer träffsäkra och bidragit till effektivare bekämpning av fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

- Arbetslivskriminalitet får stora konsekvenser för samhället. Utöver att utsatta arbetstagare utnyttjas skapas också en osund konkurrens där seriösa företag riskerar att konkurreras ut av kriminella aktörer. Den nya lagstiftningen har gjort att vi snabbare kan dela information och identifiera misstänkta verksamheter, vilket är positivt, säger Anna Karin Hansen, chef för brottsförebyggande kansliet, Ekobrottsmyndigheten

Vägen framåt

En ny lag med sekretessbrytande bestämmelser har underlättat informationsutbytet mellan samverkande myndigheter, men informationsutbytet är fortsatt en utmaning i praktiken mellan vissa myndigheter och aktörer, särskilt kommuner och regioner.

Det finns behov av en sekretessbrytande bestämmelse mellan dessa myndigheter för att effektivisera arbetet ytterligare.

Myndigheterna har fått ett utökat uppdrag att bekämpa arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet i företagsmiljö och människoexploatering. Det syftar till en mer effektiv och varaktig myndighetssamverkan.

- Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en samhällsutmaning där allmänhetens engagemang spelar en viktig roll. Genom informationskampanjer har vi under året uppmanat allmänheten att vara vaksam på oskäligt låga priser. "Priset bakom priset" kan vara att människor utnyttjas eller att brottslighet finansieras. Låter det för bra för att vara sant – är det oftast det, säger Arne Alfredsson, Arbetsmiljöverket.

Årsrapport 2024 i korthet:

• Under 2024 har de myndighetsgemensamma kontrollerna lett till ökade återkrav, fler förhindrade utbetalningar och fler sanktioner riktade mot arbetsgivare.
• Totalt har över 91 miljoner kronor krävts tillbaka eller att utbetalningar har stoppats på grund av upptäckta oegentligheter.
• Arbetsförmedlingen beslutade om återkrav på 16 828 064 kronor och nekade utbetalningar på 2 273 055 kronor under 2024.
• Arbetsmiljöverket utfärdade sanktionsavgifter för totalt 24 876 776 kronor under 2024.

• Försäkringskassan beslutade om återkrav på 2 206 495 kronor och förhindrade felaktiga utbetalningar på 2 116 804 kronor under 2024.
• Skatteverket påförde kontrollavgifter för 9 595 000 kronor och höjde skatter och avgifter med 33 787 000 kronor efter revisioner och skrivbordsutredningar under 2024.
• Jämställdhetsmyndigheten identifierade 115 potentiella offer för människohandel/människoexploatering under 2024.
• Polismyndigheten kontrollerade fler arbetsställen. På 153 av dessa påträffades personer som saknade arbetstillstånd, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med 2023. Antal anmälda brott ökade från 300 till 370, en ökning med 23 procent.
• Åklagarmyndigheten väckte under 2024 åtal mot två personer för grov människoexploatering i ett ärende som rörde bärplockare från Thailand. De dömdes senare i hovrätten till fängelse, förverkande till staten för utbyte av brott på 3 392 503 kronor och näringsförbud, och målsägandena tilldömdes skadestånd på sammanlagt 1 581 708 kronor.

Presskontakt för mer information:

Arbetsmiljöverket: 010-730 9155, media@av.se

Polismyndigheten: media@polisen.se

Skatteverket: 010-575 04 44, press@skatteverket.se

Ekobrottsmyndigheten: 010-562 96 41, pressEBM@ekobrottsmyndigheten.se

Jämställdhetsmyndigheten: 031-392 90 52, press@jamstalldhetsmyndigheten.se