Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag.
– Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.
I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som riskerar att glida isär när både den relativa och absoluta ojämlikheten kopplad till hälsa ökar, och när andelen av befolkningen som lever i materiell och social fattigdom ökar. Vi ser också att diskriminering i tillgången till rättigheter drabbar flera grupper. Till exempel försämras de ekonomiska förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning och fler är i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd.
Hälften vill att regeringen gör mer för mänskliga rättigheter
I vår representativa undersökning där 2500 personer i Sverige svarat säger 86 procent att mänskliga rättigheter är viktiga för dem. Hälften anser också att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna.
Skyddet av mänskliga rättigheter innebär dock ibland svåra avvägningar mellan olika motstående intressen. Inskränkningar i mänskliga rättigheter kan i en del fall vara tillåtna, men då måste det ske enligt kriterier som vår grundlag och internationella konventioner ställer upp. Vår årsrapport pekar på flera reformer som motiverats med säkerhetsargument men där analyserna och avvägningarna av reformernas proportionalitet varit bristfälliga:
- Barnfängelser.
- Förslag om sänkt straffbarhetsålder.
- Förslag om ungdomskriminalitetsnämnder.
- Visitationszoner och vistelseförbud som även slår mot personer som varken är dömda eller misstänkta för brott.
- Kameraövervakning med ansiktsigenkänning.
- Tillgång till biometriska uppgifter för miljontals personer.
- Anonyma vittnen.
– Vi menar att konsekvenserna av reformerna riskerar att bli ineffektiva och dessutom resultera i alltför långtgående rättighetsinskränkningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att se över reformernas effekt på grundläggande mänskliga rättigheter, inte minst på barns rättigheter, säger Fredrik Malmberg.
Särskilt tematisk del om äldre personers mänskliga rättigheter
Årsrapporten har i år en del där vi särskilt fokuserar på äldre personers mänskliga rättigheter. Äldre utgör en stor och växande andel av befolkningen. Det märks dock inte i politisk representation i riksdagen, i media eller i undersökningar. Äldres röster, perspektiv och erfarenheter osynliggörs och det får konsekvenser i äldres vardag. Vi ger följande rekommendationer till regeringen för att äldre ska få tillgång till alla sina mänskliga rättigheter:
- Ta fram en handlingsplan för att motverka ålderism.
- Involvera äldre inom alla relevanta politikområden.
- Ta bort diskriminerande åldersgränser. Det finns gränser i lagstiftningen som riskerar att få diskriminerande verkan, till exempel LSS, socialförsäkringsbalken, diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd.
- Utforma ett system för stödjande beslutsfattande för äldre personer utifrån funktionsrättskonventionen. Det saknas tydlig lagreglering av denna form av beslutsfattande för äldre som behöver det.
- Ge Sverige en aktiv roll i att ta fram en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
– För att bekämpa ålderism och åldersdiskriminering måste de äldres unika behov synliggöras, deras delaktighet och självbestämmande stärkas. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg.
Om årsrapporten:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från institutets webbplats Årsrapport 2025 om mänskliga rättigheter – Institutet för mänskliga rättigheter
En sammanfattning av årsrapporten på engelska, på svenskt teckenspråk och lättläst version finns också på webbplatsen.
Digitalt lanseringsevent den 31/3:
Årsrapportens lansering direktsänds live från Kulturhuset i Stockholm där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 13–15 idag. Sändningen teckenspråktolkas och textas. Direktlänk till sändningen: Framsteg och hot - Mänskliga rättigheter i Sverige 2025
Är du journalist och vill närvara fysiskt vid lanseringen i Kulturhuset, skicka ett mejl till maria.ploberg@mrinstitutet.se senast klockan 12 idag.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Vi försvarar och driver på för att Sverige ska respektera, skydda och fullgöra de mänskliga rättigheterna.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och
Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande
Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum